”Natomedlemskap skulle destabilisera säkerhetsläget”

Uppdaterad
Publicerad

En svensk ansökan om Nato-medlemskap är inte aktuell. Det uppgav statsminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff på tisdagseftermiddagen.

– I det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa.

Statsminister Magdalena Andersson beskrev på tisdagens pressträff Rysslands agerande i Ukraina som ”en alltmer brutal och urskillningslös krigsföring som drabbar civila”.

– Rysslands krig är olagligt. Krigets lagar måste gälla. Våldet mot civila måste omedelbart upphöra, säger Andersson.

Sverige och Nato

Statsministern bekräftade även att leveranser av militär materiel från Sverige har fullföljts och berättade att man nu undersöker ytterligare möjligheter att stötta Ukraina, bland annat för att stärka deras motståndskraft mot cyberattacker.

”En hypotetisk fråga”

När det kommer till den försvarspolitiskt brännheta och omdebatterade frågan om Nato-medlemskap säger regeringen fortsatt nej till att starta en diskussion. Magdalena Andersson menar att en svensk ansökan om att gå med i försvarsalliansen skulle ha en negativ påverkan på det rådande säkerhetsläget.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget skulle vi ytterligare destabilisera läget i Europa.

Sverige och Finland har ett ”djupt integrerat” försvarssamarbete, men Andersson vill inte svara på hur den svenska regeringens syn på Nato skulle förändras om Finland gick med i försvarsalliansen.

– Det är en hypotetisk fråga, säger hon på pressträffen.

– Det finns en diskussion i Finland, det vet vi alla och den följer vi väldigt noggrant. Därför har vi väldigt nära kontakter med Finland och det var bland annat därför som jag och Peter Hultqvist var i Finland i lördags.

Skickat gemensamt brev

Andersson meddelade att Sverige och Finlands regeringar inför EU-toppmötet med Europeiska rådet i Frankrike senare i veckan har skrivit ett gemensamt brev till övriga medlemsländer. Detta för att påminna de andra länderna om och understryka vikten av EU:s gemensamma försvarsklausul som finns inskriven i Lissabonfördraget. Den innebär att EU-länderna är skyldiga att ge stöd och bistånd ”om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium”.

– Det handlar om att understryka att den klausulen finns, säger Magdalena Andersson.

Efter de sanktioner som införts mot Ryssland har Kreml även kommit med ett första svar: Sverige, övriga EU-länder och fler därtill har satts upp på landets lista över så kallat ”ovänligt sinnade länder”.

– Det är klart att det kan innebära konsekvenser för svenska investeringar och företag, och i slutänden även för svenska jobb, säger Andersson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sverige och Nato

Mer i ämnet