Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se när Andreás Lundberg möter hackarna som precis tagit över hela hans digitala identitet. ”Man känner sig omtumlad.” Foto: Dokumentärserien Hackad

Andréas hackades i SVT:s experiment: “Just nu kan vem som helst kapa din digitala identitet”

Uppdaterad
Publicerad

Professionella hackare tog över hela Andréas Lundbergs digitala identitet i SVT:s nya dokumentärserie Hackad. Det var mejl, sociala medier, men också möjligheten att ta ut pengar och ändra barnens skärmtid.  
– Man blir paff. Jag ska genast ändra alla lösenord och inställningar, det tar nog hela natten, säger Andréas Lundberg.  

Förra året utsattes 1,9 miljoner svenskar för försök till ID-kapning och drygt 200 000 fick sin identitet kapad. I nästan 75 procent av fallen skedde kontakt med offren via e-post. Det visar en undersökning gjord av Kantar Sifo. 

I SVT:s dokumentärserie används fyra hackare för att attackera privatpersoner och företag med syftet att visa hur sårbara vi är i vårt uppkopplade samhälle. 

– Vi jobbar som professionella hackare, men är goda. Vi gör intrång i IT-system hos företag på deras beställning, för att hitta svagheter som de sedan kan åtgärda, säger Linus Kvarnhammar. 

Falska inloggningssidor – vanligt sätt att få tag i lösenord  

20 personer bjöds in till SVT med information om att de skulle intervjuas och delta i ett digitalt experiment. Deltagarna fick gå in på en webbsida för att fylla i en enkät. Där kunde de registrera sig antingen genom att skapa ett nytt konto eller via sitt inlogg på exempelvis Facebook eller Google. Men hemsidan var falsk och hackarna fick på så sätt tag på allas användarnamn och lösenord.  

”Jag har inget att dölja”

– Jag känner själv att jag naiv när det gäller lösenord. Jag är en vanlig person, har ett vanligt namn, vem skulle ge sig på mig? Jag har inget att dölja, säger deltagaren Frida Nilsson i dokumentären. 

Hackarna provade många angreppssätt för att komma in på deltagarnas andra konton, i vissa fall räckte det med att använda samma lösenord som de precis fått tag på, i andra fall fick de leta efter ytterligare mejladresser och läckta lösenord på internet.  

”Jag har ditt pass, jag har ditt allt!”

På Frida Nilssons konton hittade de bland annat en bild på hennes pass, som till exempel skulle kunna användas vid ID-kapning och i förlängningen bedrägeri.

– Organiserad brottslighet har flyttat ut på internet, så genom att få tag på ditt pass kan jag gå ut och köpa tio Iphone och Playstation 5. Och det är väldigt svårt att säga att det inte var du, för jag har ditt pass, ditt allt! säger hackaren David Jacoby. 

Vill du veta mer om vad hackarna kan komma åt och vad de mer hittade på Fridas konton? Se första delen av Hackad, tisdag 19 oktober kl 21.00 på SVT1 eller redan nu på SVT Play.   

Enligt svensk lag är det förbjudet att skaffa sig åtkomst till någon annans datalagrade uppgifter, men i SVT:s dokumentärserie Hackad har alla medverkande gett sitt samtycke, vilket gör det möjligt för hackarna att genomföra attackerna på ett lagenligt sätt.

Id-kapning handlar om att någon använder ditt namn, personnummer och hemadress för att beställa varor på internet. Bedragaren går sedan till ett utlämningsställe, visar upp en id-handling – som kan vara falsk – och hämtar ut varan.

Id-kapning kan också handla om att dina personuppgifter används för att få ut bank- eller kreditkort, lån, speltjänster eller för att köpa varor på kredit i butiker.

Det kan även handla om att någon utger sig för att vara du på nätet, exempelvis genom att komma åt dina konton på sociala medier. Väl inne på ditt konto kan bedragaren kontakta alla dina vänner och be om snabba överföringar av pengar.

Källa: Polisen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer