Brottsförebyggande rådet, Brå, har identifierat 6.415 polisanmälningar under 2016.

– Det är en viss nedgång sedan förra året, men det är för tidigt att säga om det är en tillfällig nedgång eller början på en nedåtgående trend, säger Carina Djärv, utredare på Brå.

Polisanmälningar som Brå har granskat gäller främst olaga hot och ofredande, som är en ganska bred kategori som kan innefatta allt från att bli spottad på eller förolämpad. Anmälningar kan också handla om hets mot folkgrupp, skadegörelse, klotter och våldsbrott.

– Sett över tid har andelen våldbrott gått ner något, medan skadegörelse, klotter och i viss mån hets mot folkgrupp gått upp i stället, säger Carina Djärv.

Fler hatbrott kopplade till asylboende

Förra året ägde sex procent av brotten med främlingsfientliga och antireligiösa motiv rum på asylboenden, vilket är en ökning med fem procentenheter sedan 2014.

Enligt Nationella trygghetsundersökningen 2016 utsattes 145.000 människor i Sverige för 255.000 främlingsfientliga hatbrott under 2015.

Hatbrott svåra att mäta

Vilket brott som helst kan vara ett hatbrott, något som gör det svårt att mäta hur vanligt förekommande brotten är.

– Det finns ingen brottskod för polisen att logga händelserna och det är väldigt svårt att mäta utsatthet för man vet inte hur stora grupperna är i samhället, säger Carina Djärv.

Men trots svårigheterna menar Brå att det är viktigt att försöka mäta brotten.

– Det är viktig för att sätta siffror på ett fenomen som förekommer och samtidigt kan det ge information om hur de brottsliga händelserna kan se ut.