Många polisanmäler inte hot och trakasserier. Foto: TT

Många vågar inte anmäla hatbrott – ”Mörkertalen är enorma”

Uppdaterad
Publicerad

Antal anmälda hatbrott minskar i Sverige, men anmälningarna är fortsatt högre än 2013. Det visar statistiken från Brottsförebyggande rådet, Brå, från 2016. Hatbrotten mot asylboenden har ökat.
Sedan 2015 har polisen gjort en ökad satsning på hatbrotten men fortfarande leder få till åtal.
– Mörkertalen är enorma, det verkliga antalet hatbrott är tiofalt högre, säger Göran Stanton på polisens hatbrottsgrupp i Stockholm.

SVT Nyheter har talat med poliser i de tre hatbrottsgrupperna i Stockholm, Malmö och Göteborg. De vittnar alla om svårigheterna att bevisa hatbrott eftersom ord ofta står mot ord. Vanligt är att det saknas vittnen. Många polisanmäler inte hot och trakasserier.

– Många vet inte att olaga hot och ofredande med hatmotiv bedöms som ett värre brott och att de bör polisanmälas. Det finns stor okunnighet om hatbrotten, säger Katarina Aspegren, chef för Malmöpolisens hatbottsgrupp.

Katarina Aspegren är chef för Malmöpolisens hatbrottsgrupp. Foto: Polisen

Hon får medhåll av Göran Stanton i polisens Stockholmsgrupp som anser att många känner sig utsatta men de tror inte att en polisanmälan leder till något.

– Det är ofta svårt att bevisa och styrka brotten och många har inte heller förtroende för polisen, säger Göran Stanton till SVT Nyheter.

Göran Stanton har arbetat som utredare av hatbrott hos Stockholmspolisen sedan 2011. Foto: Polisen

I Stockholm har en särskild hatbrottsgrupp arbetat i tio år med hot och våld på grund av hudfärg, sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religion. SVT Nyheters granskning 2015 visade att de vanligaste hatbrotten sällan leder till åtal och straff.

Regeringen tillsatte då en nationell samordnare att följa utvecklingen i hela landet och fler poliser avdelades att utreda hatbrotten.

– Framförallt hatbrott på internet har vi blivit bättre på, säger Andrea Hammar i Göteborgs särskilda hatbrottsgrupp.

Andrea Hammar är utredare av hatbrott hos Göteborgspolisen. Foto: SVT

Ett ideellt nätverk ger polisen underlag om främlingsfientliga postningar och hets mot folkgrupp i sociala medier.

 - De gör ett jättebra arbete som hjälper oss att fastställa identitet och kalla till förhör. Vi har inte egna resurser att följa vad som händer på nätet, säger Katarina Aspegren på Malmös hatbrottsgrupp. Hon anser att många arbetsgivare, som till exempel Malmö kommun tar den här frågan på stort allvar och erbjuder stöd för utsatta medarbetare.

– Det är oerhört viktigt att betona alla människors lika värde. Men toleransen mot olikheter är extremt låg. Det är ett samhällsproblem, säger Katarina Aspegren på Malmöpolisen.

Fakta: Detta är hatbrott

Visa

Ett hatbrott är inte ett brott i sig utan ett motiv bakom ett brott som riktar sig mot någon på grund av dennes hudfärg, etniska bakgrund, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet.

Hatbrotten har alltså inte en egen brottskod utan vilket brott som helst med hatbrottsmotiv klassas som hatbrott. Om en åklagare kan styrka hatbrottsmotivet ska detta ses som försvårande när påföljden bestäms enligt grunderna för straffskärpning i brottsbalkens 29 kapitel, 2§ punkt 7.

När Brottsförebyggande rådet gör statistik över antalet anmälningar av misstänkta hatbrott går man igenom cirka hälften av de polisanmälningar som görs det undersökta året och söker på hatbrottsrelaterade ord och fraser i anmälan.

Källa: Brå, riksdagen.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar hatbrott

Mer i ämnet