Foto: SVT/TT

Domstolarna rapporterar inte hatbrott

Uppdaterad
Publicerad

Landets domstolar är skyldiga att rapportera domar där de behandlat om det finns ett hatbrottsmotiv, men detta görs inte visar SVT:s hatbrottsgranskning.
Följden blir att forskningen och uppföljningen kring den här typen av brott blir lidande.

Sedan 2001 har domstolarna skyldighet att skicka in samtliga domar som gäller hatbrott till Brottsförebyggande rådet (Brå) och Diskrimineringsombudsmannen. Det handlar om domar där brottsrubriceringen är hets mot folkgrupp, olaga diskriminering eller fall där rätten tagit ställning till om det funnits hatbrottsmotiv. Men det är väldigt få av dessa domar som hamnar hos Brå.

– Det är synd tycker vi för det skulle ju ha varit ett underlag för att forska kring hur hatbrott döms, hur argumentationen går i domstolen både kring friande och fällande domar. Men eftersom det saknas så många går inte det att göra, vi kan inte dra några slutsatser, säger Carina Djärv, utredare på Brå.

Bråkdel skickas in

Under åren 2011-2013 fick Brå in sammanlagt 16 domar kring de här brotten. Exakt hur många som borde skickats in kan ingen veta, men det borde vara betydligt fler. Bara antalet domar där personer dömts för hets mot folkgrupp var de här åren 77 stycken och förordningen som reglerar skyldigheten gäller både fällande och friande domar. Förra året skedde en viss uppryckning då Brå fick in 19 domar.

Av de 188 hatbrottsanmälningar som SVT granskat blev det fyra åtal om misstänkta hatbrott. Exakt vilka domar som skickats in råder det statistiksekretess på hos Brå, men genom att kontrollera med tingsrätterna som handlagt de fyra åtal som vi följt kan vi konstatera att inget av dem skickats in till Brå eller DO.

”Obegripligt”

Kriminologiprofessor Eva Tiby som forskat länge om hatbrott upprörs över att domstolarna inte följer den förordning som finns och skickar in domarna som de ska.

– Det är för mig helt obegripligt! I bästa fall är det en miss att det inte funkar, att det inte funkar administrativt, men i sämsta fall är det något annat. Att man inte prioriterar det här, att man inte ens lever upp till det som är sagt, det som är bestämt, säger Eva Tiby, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Nya system ska lösa problemet

Domstolsverket säger att myndigheten löpande har informerat och påmint domstolarna om skyldigheten att de ska skicka iväg vissa domar, men anser att ansvaret för att se till att detta görs ligger på varje domstol, som är egna myndigheter.

– Den långsiktiga lösningen på det här problemet är att få fram ett bättre elektroniskt system, bland annat för att lösa den här expedieringsskyldigheten, säger Agneta Kornstrand, avdelningschef på Domstolsverket.

Myndigheterna inom rättsväsendet arbetar nu med koppla ihop sina system så att man i framtiden lättare ska kunna följa ärendena genom rättskedjan och på så sätt också lättare kunna få fram statistisk information om olika brott.

Största domstolen självkritisk

Lagmannen och chefen på Sveriges största allmänna domstol, Stockholms tingsrätt, är självkritisk och ska nu försöka se till att fler domar rapporteras.

– Jag tycker naturligtvis att det är en stor brist. I de fall som gäller hets mot folkgrupp är det självklart att de ska expedieras redan på den grunden. När det gäller de andra brotten får vi helt enkelt se till att förbättra rutinerna så att de som dömer i målen talar om för den personal som ska expediera domarna att de ska göra det, säger Stefan Strömberg, lagman Stockholms tingsrätt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar hatbrott

Mer i ämnet