Den 39-årige man som misstänks för terrordådet på Drottninggatan flaggades aldrig som ett säkerhetshot av Säpo. Men antalet personer som bedöms utgöra en fara har ökat kraftigt de senaste åren.
LÄS MER: Detta vet vi om attacken
I fjol anmälde Migrationsverket 739 potentiella säkerhetsärenden till Säpo. Det kan jämföras med 461 under 2015 och 109 under 2014.
I de allra flesta fall handlar det om asylsökande, men det kan också vara andra som söker uppehållstillstånd i Sverige.
Många blir kvar
Parallellt ökar även antalet fall i vilka Säpo motsätter sig uppehållstillstånd. 2016 skickade Säpo en så kallad erinran i 50 fall. Det kan jämföras med 29 året före.
I de allra flesta fall ger Migrationsverket inte uppehållstillstånd till dessa individer. Men många blir ändå kvar. Oftast beror det på omständigheterna i hemländerna, till exempel att personen riskerar dödstraff eller tortyr. Det finns också länder som inte tar emot utvisningar som sker med tvång.
Moderatledaren Anna Kinberg Batra reagerar på att många blir kvar.
– Han hade ju faktiskt inte rätt att vara i Sverige och då borde han ju inte varit någonstans i landet och inte på Drottninggatan heller. Det hade han inte varit om det hade funkat som det ska, säger Anna Kinberg Batra.
LÄS MER: Har uppehållit sig i Sverige med flera identiteter
Moderaterna efterlyser också fler inre utlänningskontroller.
– De behöver vara tillräckligt många för att hitta de som har avvikit och se till att de avvisas för att om man inte får vara i Sverige då får man inte vara i Sverige, så enkelt är det.
Moderaterna begär nu att Säpochefen Anders Thornberg och rikspolischefen Dan Eliasson kallas till riksdagens justitieutskott.
– För att förklara, dels hur den anhållne misstänkte kunde vara här fast han inte fick trots att han var känd av Säpo sedan tidigare; och dels vill vi höra från både polis och Säpo vad de behöver för verktyg för att kunna se till att vårt skydd mot terrorism är så starkt som möjligt, säger M-ledaren.
Ranstorp: Finns ingen strategi
Hur många säkerhetshot som just nu befinner sig på svensk mark vill Säpo inte berätta. Och någon strategi för hur de ska hanteras finns egentligen inte, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp.
– De som utgör en fara håller Säkerhetspolisen koll på. Men de låser ju inte in dem, säger han till TT.
Åtgärder för att hålla personerna under uppsikt kan vara att han eller hon måste anmäla sig med jämna mellanrum på polisstationen. Om det finns brottsmisstankar kan hemliga tvångsmedel användas, som telefonavlyssning.
LÄS MER: Delta i terrororganisation kan bli brottsligt
– Konkreta uppslag kan göra att en förundersökning sätts i gång. Det kan också vara så att man bedriver spaning på personerna för att se om det dyker upp något där. Men det är ofta enormt tidskrävande och svårt, säger Magnus Ranstorp.
Andra länder kämpar med samma problematik.
– Det är en balansgång mellan att garantera både säkerhet och mänskliga rättigheter. Hur de här individerna ska hanteras är både en politisk och en juridisk frågeställning, säger Ranstorp.
Ytterligare befogenheter åt polisen
Inrikesminister Anders Ygeman (S), på väg till Socialdemokraternas kongress i Göteborg, slår fast att personer som inte fått uppehållstillstånd måste lämna landet.
– Återvänder man inte frivilligt då utvisas man med polisens hjälp, säger han.
LÄS MER: Terrordådet kan ta ett år att utreda
Kommer du ge ytterligare befogenheter eller hjälp till polisen?
– Svar ja, säger Anders Ygeman.
Som vad?
– Exempelvis underlätta möjligheten att ta fingeravtryck, att ta pass i beslag. Samordna arbetet mellan polis och Migrationsverk. Införa möjligheten till transporthäkte dvs att man under en transport ska kunna hålla en person häktad.