Nästan varje dag under två och ett halvt års tid har Anneli Sandberg besökt kyrkogården där hennes son ligger begravd.
– Det känns egentligen fel att gå hit. Martin ska ju inte vara här, säger hon.
Martin Skaneby var 22 år när han tog sitt liv. Då hade han redan en lång historia av missbruk och psykiska problem bakom sig. Men också av att hamna mellan samhällets stolar och inte få rätt hjälp. Han började ta droger i 12-årsåldern, och under de följande åren eskalerade problemen. Han dömdes för olika typer av brott och blev även inlagd på psykiatrisk klinik i två omgångar efter olika självmordsförsök.
LÄS MER: Självmordsförsök i svenska häkten ökar – ett fall varje vecka
När han 2014 häktades för rån och misshandel satt han även under en period på rättspsykiatrisk klinik, men blev sedan flyttad via behandlingshem till Skänningeanstalten i Mjölby. Men där gjordes ingen kontroll av hans bakgrund eller psykiska hälsa. Trots regler om ankomstsamtal hölls aldrig något sådant. Två veckor senare, 9 november 2014, ringde det på mamma Annelis dörr.
Tog sitt liv i cellen
– Klockan var tio över tio på kvällen. Jag såg direkt att det var två kriminalare. Då förstod jag vad som hade hänt, säger hon.
Martin hade tagit sitt liv i cellen.
– Jag tycker att det är förskräckligt. Det ska inte kunna hända. De måste kolla upp alla interner ordentligt och se till att de får den hjälp de behöver. Ingen ska behöva drabbas av det här, säger hon.
LÄS MER: Nästan varannan fånge lider av psykisk ohälsa
En stor majoritet av de som sitter i fängelse har drog- eller alkoholproblem, och en ny avhandling från Lunds universitet visar att så många som 34 procent av dem blir inlagda för psykiatrisk slutenvård inom bara några år efter frigivningen. Den pekar också på behovet av att anstalterna blir bättre på att dokumentera och behandla psykisk ohälsa.
Anstalten får ingen kritik
Efter Martins självmord valde Anneli Sandberg att göra en anmälan till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Kriminalvården gjorde även en egen genomgång där man kom fram till att man brustit i rutiner och dokumentation. Men eftersom man samtidigt uppgav att det fanns en plan för förbättring slapp anstalten kritik från IVO.
Förbättrade rutiner
Skänningeanstalten har sedan dess förbättrat rutinerna kring informationsinhämtning om nya interner och följer aktivt upp när det finns oklarheter eller luckor i dokumentationen, enligt anstaltens chef Lars Widholm. Man gör också noggrannare kontroller av deras psykiska hälsa och självmordsrisk.
– Den här tragiska händelsen har lett till att vi gör en suicidscreening på alla våra nyintagna, även de som redan har gjort en motsvarande kontroll på häktet eller en tidigare anstalt. Kan vi se någon risk fångar vi upp den, säger han.