Apatiska barn blir åter fler

Uppdaterad
Publicerad

De apatiska barnen bland asylsökande blir åter fler. Antalet apatiska barn har stigit med 45 procent sedan november förra året. Det visar en ny sammanställning från Migrationverket som SVT tagit del av.

Enligt Migrationsverket sammanställning fanns 32 apatiska barn i Sverige i mars i år. I november förra året beräknas antalet apatiska barn – det vill säga barn med så kallat uppgivenhetssyndrom – ha varit 22 stycken.

Även barnen i riskzonen har blivit fler. Antalet barn som riskerar att insjukna var i mars 65 procent fler än i november.

Att barn befinner sig i riskzonen innebär, enligt rapporten , att de visar tecken på depression. De är passiva och visar litet intresse för andra människor. De rör sig långsamt och deras beteende präglas av olust

Sjuk när man kommer

-Det vi ser bilden av är en skala från att man är sjuk redan när man kommer och att man utvecklar symptomen under asylprocessens gång, säger Per Sörensen på Migrationsverket.

-Vårt perspektiv är att man så fort som möjligt ska få ett beslut i sitt ärende. Tidsaspekten är en viktig del i sig.

Inget mönster

Det går inte att se något mönster bland de sjuka. Barnen är i olika åldrar och kommer från bland annat Irak, Syrien och före detta Sovjetunionen.

För sex år sedan var de apatiska barnen flera hundra men när lagen tillfälligt ändrades blev de färre.

Då florerade teorier om att barnen manipulerades och att föräldrarna gjorde barnen sjuka. Att det skulle vara fråga om något sådant tror inte Per Sörensen.

-Det finns inga belägg för något sådant, säger han.

Legat i ett halvår

SVT har besökt en uigurisk familj som varit i Sverige i tre år. Enligt Migrationsverket har familjen inte rätt att att stanna här.

Sait är sexton är och har legat till sängs i ett halvår. Hans storebror i är helt onåbar. Hans mamma är nyss utskiven från en psykiatrisk klinik. Familjen bor i ett lånat rum i en lägenhet.

Familjen kommer från Kazakstan, där den uiguriska folkgruppen förföljs, liksom i många andra länder.

Abdis, fadern i familjen, fängslades av oklar anledning och misshandlades svårt.

Samtidigt kom män, som kanske var poliser, hem till familjen för att misshandla och våldta Saits mamma. När barnen försökte skydda sin mamma blev de utsatta för samma sak.

Varje minut fylld av oro

-Dagen börjar med att vi ger vår son mat. Vi matar honom med en sond, säger pappa Abdis.

-Varje minut, varje sekund är fylld med oro för mig själv, familjen och barnen, säger han.

-Jag vet inte vad som kommer att hända oss.

Elisabeth Åsbrink

elisabeth.asbrink@svt.se

Örjan Magnusson

orjan.magnusson@svt.se

Hård debatt

• Debatten om de så kallade apatiska barnen uppstod i början av 2000-talet.

• Då upptäcktes flera barn med uppgivenhetssyndrom i asylsökande familjer som väntade på eller hade

nekats uppehållstillstånd.

• Barnen kommunicerade inte, låg stilla och ville inte äta eller dricka.

• I debatten framhöll till exempel Socialstyrelsen att barnen kunde vara manipulerade. Detta motsades av flera barnläkare och psykiatrer.

• Debatten var stundtals hård. Ibland beskylldes barnen för att bara låtsas som ett sätt för deras familjer att få stanna i Sverige.

Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.