Många av de nyanlända som får uppehållstillstånd deltar i det så kallade etableringsprogrammet eller etableringsfasen. Tanken är att man med olika insatser snabbare ska få jobb och etablera sig i samhället.

Sedan 2013 har siffrorna mestadels pekat uppåt, med fler nyanlända som har någon form av jobb efter 90 dagar. Toppen nåddes 2018, då 38 procent av de som lämnade etableringen hade någon form av jobb. Men under 2019 blev det en rejäl nedgång på sju procentenheter, till 31 procent med jobb. Nedgången är något större bland män än bland kvinnor. Färre nyanlända fick alltså anställning.

– Det tror vi bland annat beror på signaler om sviktande konjunktur, men framförallt för att man har stoppat insatsen om extratjänster, säger Staffan Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

”Väldigt effektfulla”

Som ”jobb” räknar Arbetsförmedlingen här både osubventionerade anställningar och subventionerade anställningar. År 2019 hade 6,1 procent av de nyanlända ett osubventionerat arbete efter 90 dagar, jämfört med 6,6 procent året innan. 24,5 procent hade en subventionerad anställning, som nystartsjobb eller extratjänst.

Extratjänster är en subventionerad anställning för nyanlända och långtidsarbetslösa, det rör sig om enklare jobb inom offentlig eller ideell sektor. Enligt Arbetsförmedlingen spelar just extratjänsterna en stor roll för nedgången.

– Extratjänsterna har visat sig vara väldigt effektfulla för den här målgruppen, vilket har lett till att de i större utsträckning kommer i arbete efter att ha haft en extratjänst, menar Staffan Johansson.

Mindre i anslag

Vid förra årsskiftet slutade Arbetsförmedlingen anvisa nya personer till extratjänster. Anledningen, enligt myndigheten, var att man fick mindre anslag i förra årets statsbudget från Moderaterna och Kristdemokraterna.

Den 1 november hävde man stoppet för nya extratjänster.