– Det finns ingen forskning som visar att graviditeten i sig är en riskfaktor. Men har man haft eller har en ätstörning så finns det studier som visar att risken för återfall ökar.

Det säger Cecilia Brundin Pettersson, en av forskarna bakom kartläggningen från Kunskapscentrum för ätstörningar i Stockholms läns landsting, KÄTS.

Störst risk efter födsel

Att uppåt en tiondel av alla gravida har ätstörningsproblematik i samband med graviditet stämmer överens med tidigare studier. KÄTS-undersökningen kan även visa att risken för ätstörning ser ut att vara betydligt större efter att barnet är fött.

– Kvinnorna berättar att de under graviditeten bland annat äter för barnets skull. Sedan, efter förlossningen, blir de mer fokuserad på sig själv. Här krävs dock mer forskning, tillägger Cecilia Brundin Pettersson.

”Byt barnmorska”

Gunilla Larsson är barnmorska i Karlstad och har doktorerat inom ämnet ätstörning och graviditet. Hon säger att kvinnorna ofta skuldbelägger sig själva, men att det trots skammen är viktigt att kvinnan vågar berätta om sin sjukdom.

– Kvinnan ska försöka prata med sin barnmorska. Om man inte har förtroende för barnmorskan ska man försöka byta. Det här är viktigt för kvinnan och barnet och det finns hjälp att få.

Ätstörning under graviditeten medför ökad risk för komplikationer under graviditeten, förlossningen och under småbarnsåren. Men oavsett vilken typ av ätstörning det handlar om är den mest påtagliga risken svårigheten att alls kunna bli gravid.  

– Äter du oregelbundet eller ensidigt och tränar intensivt då kan ägglossningarna utebli. Hormonerna hänger inte med.   

– Blir du gravid finns en liten ökad risk för missfall. Barnet kan även födas för tidigt, vara litet eller stanna till i tillväxten. 

Behöver inte synas

Gunilla Larsson lyfter fram att det är viktigt att veta om att en personen med ätstörning inte behöver vara anorektiskt smal.

– Många som har en ätstörning har inte anorexi. De har en annan form av ätstörning och kan vara normalviktiga eller överviktiga. Personen kanske äter stora volymer men tränar jättemycket, kräks eller laxerar.

Kan även vara positivt

Graviditeten kan även ha en positiv effekt på sjukdomen enligt Larsson.

– Vissa blir jätteglada och förvånade över att de faktiskt kunde få barn. Känslan av att kroppen fungerar kan göra att kvinnan blir sams med kroppen. 

Hon har noterat hur graviditeten för en del ätstörda patienter kan bli en vändpunkt.

– Det kan göra att man tar tag i sitt liv, vågar söka vård och arbetar för att bli frisk.