BNP faller med 4,4 procent i år, spår Svenskt Näringsliv i dag. Ett ras men långt ifrån de 6,1 procent man trodde i juni. Ungefär likadant lät det från Ekonomistyrningsverket igår. Finansministern sa det för tre veckor sedan, i samband med beskedet att regeringen tänker spendera 100 miljarder på krisåtgärder i höstbudgeten.
Till och med internationellt är det samma sifferbudskap nu: 4,5 procent blir det globala BNP-fallet i år enligt OECDs prognos i går.
Alla verkar rörande överens om att ekonomin faller i storleksordningen alkoholhalten i en pilsner i år.
Att plocka fram champagnen redan nu är dock mer än dumdristigt, även för den eventuellt har råd ett halvår in i krisen.
”Uppmanas att fortfarande vräka på med stödpengar”
I flera månader har det synts tydliga bevis på ökad ekonomisk aktivitet i allehanda snabbstatistik – och det är inte konstigt. När nedstängningar och restriktioner lättas eller upphävs blir det mer fart, automatiskt.
Det som gör att fler och fler vågar spå att förbättringen håller i sig är att det ter sig mer och mer osannolikt med totala nedstängningar av länder igen – inte ens om virussituationen skulle bli densamma som i våras.
En möjlig förklaring är att det ekonomiska priset för total nedstängning visat sig så högt. Det skulle dessutom bli ännu högre vid en andra nedstängningsvåg.
För det är ju inte så att viruset i sig är under kontroll. I Sverige är det få som ligger på sjukhus, men flera länder rapporterar ökat smittspridning. Och det är inte helt enkelt att se skillnad, rent faktiskt, på de utbrott som kallades ”pandemi” och föranledde nationella nedstängningar i våras, och de utbrott som nu kallas ”regionala” eller ”lokala”, och som ska föranleda regionala eller lokala åtgärder.
Det ligger nära till hands att tro att det handlar om att försök att bekämpa samma sak, men utan att signalera nationell katastrof på olika håll.
Samtidigt säger OECD, trots sin ljusare prognos, fortfarande att krisen är den värsta sedan andra världskriget. Det globala BNP-tappet i år och nästa år kommer motsvara hela Tysklands och Frankrikes BNP tillsammans. Länderna uppmanas att fortsätta vräka på med stödpengar, och inte ens överväga att försöka återställa statsfinanserna under nästa år.
”Under tiden kan det när som helt bli börskrasch”
I Sverige går det bra tack vare att statsskulden är väldigt låg, vilket regeringen, och även samarbetspartierna, säkerligen är mycket tacksamma för i budgetförhandlingarna.
Men ju längre pandemin håller i sig, desto svårare blir det att veta vilka åtgärder som håller rätt företag under armarna, och räddar rätt jobb, inte de som ändå kommer slås ut i det förändrade samhälle som blir efter pandemin.
Det underlättar säkerligen inte heller att man förutom att gissa om det postpandemiska samhället, dessutom bara kan använda sig av åtgärder som alla inblandade partier är med på.
Under tiden kan det när som helst bli börskrasch och finanskris. Det är många som är förvånade över att börsen inte kraschat hittills, eller att krediter inte strypts i stor skala på grund av rädsla för att låntagarna inte ska kunna betala tillbaka i krisen.
Båda svaren handlar – hittills – om pengar – pengar som centralbankerna världen över har översköljt världen med, och som måste ta vägen någonstans. Gärna till börserna, där den amerikanska i stor utsträckning styr vad som händer, och där techjättar som Google, Facebook och Amazon, välförsedda med antikroppar, står för en stor del av börsvärdet.