Finansminister Magdalena Andersson (S), statsminister Stefan Löfven (S) och utrikesminister Margot Wallström (S). Foto: TT

Bara en minister i regeringen har sjukanmält sig – på tre år

Sedan regeringen tillträdde har minst sju ministrar vårdats på sjukhus eller tvingats ställa in uppdrag på grund av sjukdom. Men ingen av dem har valt att sjukanmäla sig.
Därmed har de sluppit tusentals kronor i löneavdrag.

I slutet av juli avgick sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) efter att ha varit sjukskriven för utbrändhet i nästan tre månader. Det var första sjukskrivningen sedan regeringen tillträdde den 3 oktober 2014.

Samtidigt har minst sju ministrar ställt in uppdrag på grund av sjukdom eller tagits in på sjukhus under den aktuella perioden – utan att sjukanmäla sig. Bland annat låg landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på sjukhus en helg i somras efter en hjärtinfarkt och 2015 åkte statsminister Stefan Löfven in akut med matförgiftning.

Skulle ha fått löneavdrag

Ministrar har en karensdag och får löneavdrag om de sjukanmäler sig. Om statsministern sjukskrivit sig vid det aktuella tillfället hade han förlorat 5.419 kronor för en karensdag. Summan för de övriga statsråden är mellan 4.433 och 4.750 kronor beroende på hur många dagar det var i den aktuella månaden som de blev sjuka.

Det här är inte första gången som regeringsmedlemmar valt att inte sjukanmäla sig, trots att de varit sjuka. I maj 2014 rapporterade Dagens Nyheter att bara tre statsråd hade sjukanmält sig sedan 2006.

Men vad säger då reglerna?

Bedömer varje enskilt fall

Enligt regeringskansliet är statsråden i tjänst varje dag, året runt. Om ett statsråd inte kan fullfölja sitt uppdrag på grund av sjukdom ska han eller hon anmäla det till regeringskansliet. Utgångspunkten är dock att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag ”även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom”, står det på regeringens hemsida.

”Dagliga arbetsuppgifter för ett statsråd är exempelvis telefonsamtal, mejlväxling eller inläsning av handlingar. Detta kan statsråden göra även under sjukdom, t.o.m. under en sjukhusvistelse. Ett eller flera inställda möten på grund av sjukdom behöver alltså inte innebära att ett statsråd inte kan fullgöra sitt uppdrag”, skriver regeringskansliet i ett mejl till SVT Nyheter.

Ingen kontroll

Regeringskansliet kontrollerar emellertid inte om ministrarna följer reglerna och har inga kommentarer till de enskilda fallen ovan. Var gränsen går för när en minister bör sjukanmäla sig är en bedömningsfråga – och bedömningen görs av statsråden själva.

– Det är statsråden själva som gör bedömningen om de har möjlighet att fullfölja sina uppdrag, säger Louise Hallquisth, enhetschef på regeringskansliet.

Fyller karensdagarna någon funktion med tanke på att det är så få ministrar som sjukanmäler sig?

– Jag kan bara konstatera att det är så reglerna ser ut. De har ett uppdrag som är väldigt speciellt, statsråd är inte anställda utan får ett arvode. De kan inte sjukskriva sig som vanliga anställda utan deras sjukfrånvaro regleras av arvodeslagen som fastställdes av riksdagen 1991.

Så räknas karensavdragen ut

Visa

Ministrarna har en karensdag vid sjukdom. Löneavdraget räknas ut genom att dela månadsarvodet med antalet dagar i månaden. Siffran utgör beloppet för en karensdag. Statsministerns arvode är 168.000 kronor per månad. Statsråden har 133.000 kronor i ersättning. 

Dag 2–14 görs avdrag med 20 procent av arvodet. Dag 15–90 med 15 procent. Från och med dag 91 görs avdrag med 25 procent av arvodet. 

Källa: regeringskansliet

Det säger arvodeslagen

Visa

”Om ett statsråd inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom, skall avdrag göras på statsrådets arvode och sådan avlöningsförstärkning som avses i 6 §.”

”Ett statsråd som inte kan fullgöra sitt uppdrag på grund av sjukdom skall snarast anmäla detta i den ordning som regeringen föreskriver.”

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer