På Landskrona Praktiska gymnasium är det bara åtta av skolans drygt 50 elever som är lärlingar. Resten utbildas på skolan. Foto: SVT

Tusentals elever utan lärlingspraktik

Uppdaterad
Publicerad

Bara hälften av eleverna hos Sveriges ledande gymnasielärlingskoncern har elever i lärlingsutbildning. Resten får skolförlagd utbildning.

SVT kunde för två år sedan avslöja att Praktiska Sverige, som snabbt expanderat till över 50 skolor och blivit Sveriges största aktör när det gäller lärlingsgymnasier, saknade praktikplats till en sjättedel av sina lärlingselever.

Många elever fick dessutom praktik på en arbetsplats eller med arbetsuppgifter som inte hade med utbildningen att göra.

Fokus skola – #dinröst

Efter det stramade regeringen upp reglerna. Nu måste skolan ha ett utbildningskontrakt med en arbetsgivare för att få det statliga lärlingsbidraget för en elev.

Och Praktiska, som profilerar sig hårt som lärlingsgymnasium, har nu bara hälften av de 5.400 eleverna i lärlingsutbildning. Resten får skolförlagd utbildning.

– Ambitionen är att ha så många lärlingar som möjligt, och lösa praktikplatserna, men det finns många anledningar till att elever inte är ute på praktik, säger Patrik Wigelius myndighetsansvarig i koncernledningen för Praktiska i Landskrona.

Nu stänger skolan

När Landskrona Praktiska gymnasium varit igång i nästan två år fick skolan så hård kritik att skolinspektionen hotade stänga den. Bland annat hade inte alla lärlingselever praktik.

– Vi hade bekymmer i Landskrona, det är helt rätt, och vi har också gjort stora insatser för att komma förbi dem, säger Patrik Wigelius.

– Vi fick ju också godkänt av skolinspektionen.

Men inte därför att den lovade fler praktikplatser.

Skolan försäkrade då att alla lärlingselever som inte hade praktikplats skulle avanmälas från lärlingsprogrammet. På så sätt skulle inte skolan få statliga lärlingsbidrag som den inte hade rätt till.

– Är de lärlingselever så ska de ha 50 procents arbetsplatsförlagd utbildning. Annars ska de skrivas över i den skolförlagda utbildningen, säger Patrik Wigelius.

Det har hänt flera elever som SVT träffar på Landskrona Praktiska.

– Vi sitter på skolan i dag därför att vi inte har någon praktikplats,  säger Camilla Nilsson.

Nu stänger skolan till sist i alla fall, efter fyra års verksamhet. Bara sju elever har sökt till hösten och det är för lite för att driva skolan vidare menar ledningen.

Och sista terminen är det bara åtta av skolans drygt 50 elever som är lärlingar. Resten utbildas på skolan och är alltså inte ute på en arbetsplats halva tiden.

– Lärlingsutbildning betyder ju mycket praktik. När man väljer Praktiska är det ju för att man vill ha mycket praktik, säger Vanessa Karlsson.

Saknade praktikplatser

Nicolee Magnusson tackade nej till sin senaste praktikplats för några månader sedan.

– De hittade en praktikplats till mig men det var på Citygross, och det har inget med frisör att göra, säger Nicolee Magnusson.

– Jag tycker nog att man under en kortare period kan ha praktik på den typen av arbetsplats, säger Patrik Wigelius.

– Det finns moment i frisörutbildningen och de flesta utbildningar som man kan lära sig på annat än just ett frisörföretag, säger Patrik Wigelius.

– – – – – – – – – -

Fakta, Lärlingsgymnasier: Från guldgruva till krishärd.

  • Lärlingsgymnasier var en av regeringens storsatsningar på skolan. De skulle snabbt bli fler, efter den modell som företaget Praktiska hade utarbetat.
  • Eleverna skulle vara halva utbildningstiden på en arbetsplats. För att lärlingsgymnasierna snabbt skulle bli fler infördes ett statsbidrag för varje lärlingselev till skolorna.
  • Praktiska nästan fördubblade antalet skolor på ett par år till över 50 skolor och blev den överlägset största aktören på gymnasielärlingsmarknaden.
  • Boksluten för Praktiska, som då hette Baggium Utbildning, de första åren med det statliga lärlingsförsöket visar att de dåvarande ägarna s-politikern Ole Salsten och Jonny Nordqvist hade hittat en guldgruva.
  • Praktiska fick på några år mer än en kvarts miljard kronor i statsbidrag. Företaget drog ihop vinster på över 200 miljoner kronor fram till 2011.
  • 2010 sålde ägarna koncernen vidare till det norska riskkapitalbolaget FSN. Men 2011 kunde SVT avslöja att var sjätte lärlingselev på Praktiskas gymnasier saknade praktikplats.
  • De som hade praktik var ibland på arbetsplatser eller med arbetsuppgifter som inte hade med praktiken att göra.
  • Regeringen stramade sedan upp reglerna, så att man bara fick statliga bidrag för de elever som verkligen hade en praktikplats.
  • I samband med det började det snabbt gå sämre för Praktiska Sverige.
  • Gymnasiekullarna började sjunka kraftigt. Ändringar i skollagen som påverkar hur yrkesprogrammet ger behörighet till gymnasieskolan har avskräckt en del ungdomar från att söka yrkes- och lärlingsprogrammen. Dessutom har media, bland annat SVT, och skolinspektionen uppdagat brister i flera stora skolkoncerner.
  • Praktiska stänger nu skolor i nästan lika snabb takt som man öppnade för några år sedan: åtta förra året och åtta det här året.
  • Allt detta har gjort att statsbidragen till Praktiska har sjunkit från som mest över 100 miljoner årligen till bara 30 miljoner kronor förra året.
  • Bara hälften av koncernens elever går nu på lärlingsprogrammet som ger statsbidrag och dessutom kräver färre  undervisningstimmar på skolan
  • 2012 hade mångmiljonvinsterna vänts till förlust. Praktiska Sverige gjorde en rörelseförlust på 36 miljoner kronor. Hela ägarkoncernen gjorde en rörelseförlust på 85 miljoner. Ägarna tillför på olika sätt 165 miljoner i nytt kapital.
  • En del av pengarna behövs för extrakostnaderna det innebär att – stänga skolor.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fokus skola – #dinröst

Mer i ämnet