Bara var fjärde svensk trygg med försvaret

Uppdaterad
Publicerad

Det svenska försvaret saknar förmåga att skydda Sverige tillräckligt. Det tycker mer än en tredjedel av svenska folket enligt en undersökning som SVT Debatt gjort.

39 procent känner sig helt enkelt inte trygga med att försvaret kan skydda landet mot ett militärt hot.

I en och en halv månads tid har försvarsfrågan debatterats betydligt mer än vanligt och orsaken är ÖB:s uttalande om att det svenska försvaret, när det väl är färdigt, bara kan stå emot ett militärt begränsat angrepp i en veckas tid.

Ny debatt om försvaret

Uttalandet väckte stor uppmärksamhet och även förvåning. Däremot sa sig försvarsministern vara nöjd med en sådan ambition, något både Folkpartiet och Kristdemokraterna kritiserade. Sedan dess har även delar av regeringspartierna varit beredda att satsa mer pengar på försvaret för att förbättra förmågan. Statsminister Fredrik Reinfeldt har dock avvisat kraven.

39 procent otrygga med försvaret

SVT Debatt har efter den senaste tidens diskussion beställt en opinionsundersökning av SIFO. Frågan som ställdes var: ”Känner du dig trygg med att försvaret har tillräcklig förmåga att skydda Sverige mot militära hot idag eller känner du inte det?”

Flest i undersökningen svarar att man känner sig otrygga, 39 procent. Mindre än en tredjedel, 28 procent svarar att man i dag känner sig trygga med försvarsförmågan. En i sammanhanget stor andel säger sig vara tveksamma eller att man inte vet, 33 procent.

Diskussionen om försvarets förmåga fortsättar i dag när en grupp inom Kungliga krigsvetenskapsakademin presenterar sin analys av läget. Slutsatsen är att förmågan till och med är mindre än vad ÖB sagt.

Kan inte stå emot ett angrepp

I vissa lägen kan försvaret inte stå emot ett angrepp överhuvudtaget och i andra ett par dagar. Orsaken är för få underhållsbataljoner, vilket gör att de stridande bataljonerna snabbt kommer få brist på ammunition och förnödenheter. Dessutom är förbandens förmåga att kommunicera för dålig enligt slutsatserna.

– De stridande förbanden kommer ha den ammunition, drivmedel och annat som de har med sig när de går in i striden. Sedan finns inget bakom som kan fylla på. Mekaniserad bataljon kanske kan slåss ett dygn eller två, sedan är förnödenheterna slut, säger Karlis Neretnieks som är tidigare rektor vid Försvarshögskolan och ingår i gruppen till SR Ekot.

Sveriges försvarspolitik diskuteras i kvällens Debatt. Se det klockan 22.00 i SVT1 eller live på webben här.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ny debatt om försvaret

Mer i ämnet