”Barackerna ingen trygg miljö för barnen”

Publicerad

Personal avlöser varandra och barnen blir otrygga. Det är riskerna med förskolebarackerna, enligt förskolepsykolog Gunilla Niss.

– Den här perioden i en människas liv är den allra viktigaste. Det är rimligt att vi erbjuder barnen en mycket god arbetsmiljö, säger Gunilla Niss, förskolepsykolog och ordförande i nätverket barnverket.

SVT har granskat de femton största kommunerna i Sverige. I tio av dem är en tredjedel av de förskolor som tillkommit under 2000-talet baracker. I fem av de femton kommunerna har man satt upp fler baracker än vad man byggt fasta förskolor.

Alla förlorar på barackerna

Gunilla Niss menar att både barn och personal far illa av att befinna sig i de tillfälliga byggnadslösningarna. Det ställs inte samma krav på byggnaderna och personalen känner sig otrygg. Många byter arbetsplats – vilket är ett stort problem enligt Gunilla Niss.

– Det viktigaste för de allra minsta barnen är kontinuitet i relationen till vuxna människor. Det är vad som skapar trygghet.

Trängsel och kyla

Föräldrar vittnar till SVT om trånga, kalla och dåligt isolerade miljöer. Fyrtio barn som samsas om två toaletter, inte tillräckligt med plats för barnen att sitta samtidigt och lokaler med svartmögel. Det är några exempel på hur det kan se ut i de baracker där förskolebarnen vistas dagligen.

Maria Stockhaus, representant för Sveriges kommuner och landsting, håller med om att det finns exempel på baracker, eller paviljonger, där förskolebarn inte fått tillgång till den fysiska miljö de har rätt till.

– Men det finns även paviljoner som fungerar bra, säger hon.

”Vi hinner inte”

För att alla barn ska få en förskoleplats krävs det, enligt Maria Stockhaus, att kommunerna tar till tillfälliga lösningar. Då är baracker ibland det bästa man kan erbjuda.

Anledningen till att man placerar förskoleverksamhet i baracker är enligt Maria Stockhaus det faktum att man helt enkelt har en akut brist på förskoleplatser till de barn som föds.

Barackerna skall vara tillfälliga – men enligt SVT:s granskning står många av de ”tillfälliga” byggnaderna kvar länge. Trots planering för befolkningstillväxt lyckas man, enligt Maria Stockhaus, inte hinna ikapp.

– Även om vi vet att ett barn ska bli till i princip vid befruktningen så hinner vi inte förbereda en förskoleplats, säger hon.

Kommuner lockar barnfamiljer

Det är märkligt att man inte kan planera för förskolor, tycker Gunilla Niss, med tanke på att många kommuner försöker locka till sig just barnfamiljer. Då borde man också kunna erbjuda förskoleplatser.

– Det är mycket prat om budgetbalans, det vore skönt att höra lite mer prat om barn i balans, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar förskolan

Mer i ämnet