Barnbidraget har nått en bottennivå sett till hur stor del av utgifterna som bidraget täcker. När det höjdes 2018 räckte det till 36 procent av en genomsnittlig tioårings nödvändiga levnadskostnader, exklusive boendet.

I år däremot räcker bidraget, på grund av inflationen, endast till att täcka 25 procent, enligt Swedbank.

Föräldern: ”Gör ingen större skillnad”

Jonas Eyob är pappa och tycker att bidraget har stått stilla länge.

– Det är en symbolisk summa men den gör ingen större skillnad, säger han.

Bilden av att bidraget har stannat av, medan alla andra kostnader har gått upp, delas av mamman Annelie Holst.

– Sen någonstans är det ett bidrag, man kan inte räkna med det. Vi får sjukvård, tandläkare och mediciner, säger hon.

Samtidigt kan bidraget vara viktigt, speciellt i oroliga tider. Det säger pappan Kian Aghaei.

– Det är inte garanterat att man har ett jobb längre fram.

Var från början inkomstbaserat

Barnbidraget infördes för allra första gången 1937 och fungerade då som ett inkomstbaserat stöd. Det var drygt tio år senare som det allmänna barnbidraget kom, vilket innebar att alla föräldrar med barn under 16 år fick pengar utbetalt oavsett inkomst.

1982 infördes flerbarnstillägg och gällde familjer med minst tre barn. 2005 ändrades reglerna för flerbarnstillägg till att även omfatta föräldrar med två barn.