Bedragare kapade deras hus

Uppdaterad
Publicerad

En dag upptäckte Yngve Högberg och hans hustru Prema Gurng att de inte längre stod som ägare till sitt eget hus. Med ett förfalskat köpebrev hade en bedragare fått inskrivningsmyndigheten att utfärda en lagfart på huset i hans namn.

-Det här är ett hus som mina föräldrar skaffade på 20-talet och jag har haft hela livet. Så det ligger så djupt i mitt hjärta så det går inte att förklara. Det är en del av mig, berättar Yngve Högberg.

Men för ett par veckor sedan kom en granne förbi och beklagade att Yngve sålt huset. Det hade grannen nämligen läst på en mäklarsida på nätet.

-Då fick jag en chock. Och jag trodde inte på vad han sa, säger Yngve.

Inte längre ägare

Men det visade sig att en bedragare med hjälp av ett förfalskat köpebrev fått inskrivningsmyndigheten att utfärda en ny lagfart på huset – där Yngve och Prema inte längre stod med som ägare.

-Man undrar ju om det kan vara så här. Och ännu värre blir det när man då pratar med inskrivningsmyndigheten och det visar sig hur lätt det är att ta vilken fastighet som helst. Det behövs ingen som helst legitimation. Utan det är bara att fylla i ett köpekontrakt och lämnar in det. Sedan är man lagfaren ägare till fastigheten. och den som blivit av med fastigheten får inget meddelande om det här, säger en förvånad Yngve Högberg.

Känner ilska

Och det är inte bara Yngve som upprörts över hur enkelt det var för någon att ta över lagfarten till hans fastighet. Även grannarna är upprörda.

-Jag reagerar ju med ilska över att sådant här överhuvudtaget kan få förekomma. Det är fullständigt häpnadsväckande när vi har ett regelverk som möjliggör för skurkar att få göra en sådan här sak mot en fastighetsägare som sköter sig på alla sätt, säger Svante Carlsson.

Redan i slutet av 90-talet försökte inskrivningsmyndigheten få justitiedepartementet att förändra rutinerna eftersom man upptäckt att systemet lätt gick att utnyttja. Men justitiedepartementet ansåg då att en sådan förändring skulle bli för dyr.

Går inte att skydda sig

Marita Gröndahl är advokat och hon säger att det är svårt att skydda sig mot lagfartskapning.

-Det är väldigt svårt att skydda sig mot det här, det kan man nog inte göra. Möjligen då att kontrollera med jämna mellanrum att det verkligen är lagfart. Men det är ju inte meningen att man ska behäva göra sådan kontroller. Det är ju inte rimligt att man ska göra det, säger hon.

Yngve och hans fru Perma måste nu i domstol bevisa att det är de som är de rättmätiga ägarna till huset. Och det kan komma att bli en utdragen process.

Fakta lagfart

  • Den som köpt, fått eller ärvt en fastighet ska ansöka om lagfart, vilket innebär att den sökande antecknas i fastihetsregistret som ägare.
  • Ansökan måste vara skriftlig och ska inlämnas/skickas till den inskrivningsmyndighet dit fastigheten hör.
  • Ansökan om lagfart ska innehålla person- och adressuppgifter för den som söker.
  • Uppgifter om överlåtarens/upplåtarens eller förvärvarens namn, person- eller organisationsnummer.
  • Köpe- eller gåvohandling i original eller bestyrkt kopia ska också bifogas.
  • Ansökan om lagfart kostar 825 kronor. Dessutom tillkommer en stämpelskatt som är 1,5 procent av köpeskillingen. Om köpeskillingen understiger taxeringsvärdet beräknas stämpelskatten på taxeringsvärdet.

Källa: Sveriges Domstolar och Lantmäteriet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.