Inrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Elbilsförsäljningen slår alla rekord. Men SVT:s granskning visar att reduktionsplikten, som tvingar inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, fortfarande gör 7 gånger mer för klimatet, än alla elbilar tillsammans. Foto: SVT

Biodrivmedel ger sju gånger mer klimatnytta än alla elbilar

Uppdaterad
Publicerad

Att blanda ut bensin och diesel med biodrivmedel gör idag långt mer för att minska transportsektorns koldioxid-utsläpp, än alla elbilar och laddhybrider. Det visar beräkningar som SVT gjort med siffror från Naturvårdsverket  

Ända till 2030 väntas biodrivmedlen vara viktigare än elbilarna för att klara klimatmålen.

Det talas om nya rekord i elbilsförsäljning. Men 97 procent av alla bilar i trafiken har en bensin- eller dieselmotor. Därför är inblandning av biodrivmedel den viktigaste åtgärden om Sverige ska nå sina klimatmål, enligt Naturvårdsverket. 

SVT kan visa unika siffror om biodrivmedlens betydelse för klimatet. I år kommer inblandningen av etanol i bensin minska utsläppen med 0,5 miljoner ton koldioxid. Inblandningen i diesel minskar utsläppen med 3,2 miljoner ton. 

”Kraftfullt styrmedel”

Sveriges alla 300 000 elbilar och laddbara hybrider minskar klimatavtrycket med cirka 0,5 miljoner ton koldioxid. Biodrivmedlen gör alltså sju gånger större klimatnytta, eftersom det gäller så många fler bilar.

– Det är ett kraftfullt styrmedel som är den kanske viktigaste åtgärden för om vi ska klara klimatmålen till 2030, säger Fredrik Hannertz, tillförordnad klimatansvarig på Naturvårdsverket.

Det kallas reduktionsplikt. Lagen säger att den diesel som säljs ska ha 30,5 procent lägre utsläpp i år 2022. Då krävs 40-45 procents inblandning av förnyelsebar biodiesel.

– Det är en klimatrevolution i det tysta, där ansvaret att minska utsläppen inte bara ligger på individer och bilister, säger Ludwig Kollberg, kommunikationschef på Preem.

För bensin är reduktionsplikten idag 7,8 procent. Räknar man även lastbilar och arbetsmaskiner minskar biodrivmedlen totalt utsläppen i år med 5 miljoner ton. Det skulle behövas två miljoner elbilar för att nå samma klimatnytta.   

Andelen biodrivmedel i pumpen ska öka succesivt varje år. Till 2030 ska utsläppsminskningen vara 28 procent på bensin och hela 66 procent på diesel.

Fler elbilar

I dag säljs fler elbilar än man tidigare beräknat. Även till 2030 tror Naturvårdsverket att biodrivmedlen kommer betyda mer för klimatet än elbilarna. Särskilt eftersom elektrifieringen går långsammare för lastbilar och arbetsmaskiner, där diesel dominerar.   

För att nå nollutsläpp till 2045 är elbilar den tänkta lösningen. Men för klimatet är det avgörande vad som händer de närmaste åren. Därför är inblandning av biodrivmedel till alla miljontals bilar med förbränningsmotorer så betydelsefullt, enligt Naturvårdsverket.  

– Då tycker jag man kan känna sig trygg som konsument med att det man stoppar i tanken är hållbart, säger Fredrik Hannertz.

FAKTA: REDUKTIONSPLIKTEN

Enligt reduktionsplikten ska bensinmackar blanda i biodrivmedel i fossila bränslen så att utsläppen går ner mer och mer för varje år.

Här visar vi hur mycket utsläppen ska minska för diesel:  

År – Utsläppsminskning   

2022 – 30,5%

2023 – 35 %  

2024 – 40%  

2025 – 45%  

2026 – 50%  

2026 – 54%  

2027 – 58%  

2029 – 62%  

2030 – 66%  

För bensin ska reduktionen vara lägre:  

2022 – 7,8%  

2023 – 10,1%  

2025 – 15,5  

2028 – 24%  

2030 – 28%  

Regeringen har förslagit pausad upptrappning av reduktionsplikten bara år 2023.  

Det skulle enligt regeringskansliets egna beräkningar ge 880 000 ton mer utsläpp just 2023.  

Förslagen från SD och KD om reduktionsplikt på bara 5 respektive 6 procent skulle enligt SVT:s beräkningar med Naturvårdsverkets siffror öka utsläppen med cirka 3 miljoner ton 2023. Och möjligen ungefär lika mycket även kommande år, eftersom partierna även långvarigt vill hålla ner inblandningen rejält. 

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.