Regeringens ”blåljusutredning” presenteras

Uppdaterad
Publicerad

I dag lämnade riksåklagare Anders Perklev över den så kallade blåljusutredningen till regeringen. – Man ska föra in brottet ”blåljussabotage” i brottsbalken, säger han på presskonferensen.

Utredaren har övervägt om det finns anledning att införa ett nytt brott, som tar sikte på hindrande av polisens, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens ingripanden och hjälpinsatser.

– Det här drabbar inte bara blåljuspersonal. Det drabbar även sjukvårdspersonal när skottskadade behandlas, säger riksåklagare Anders Perklev som är utredare.

– Man ska föra in ”blåljussabotage” som ett nytt stycke i brottsbalken.

– Vi tycker att det är är så allvarligt att man kan tala om sabotage, säger han.

Skärpta straff

Förutom att se över det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner föreslår utredaren förstärkt skydd mot skadegörelse mot till exempel utryckningsfordon, polis- och brandstationer och socialkontor. Därför föreslår utredaren skärpta straff för hot och våld mot blåljuspersonal.

– Situationen är mycket allvarlig, säger Anders Perklev på presskonferensen.

– Även fastighetsskötare, brevbärare och andra yrkesgrupper blir utsatta för hot och våld, till exempel journalister.

Stenkastning och våld

På flera orter runt om i landet har det förekommit social oro med bland annat anlagda bränder och återkommande angrepp på polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal. Det har till exempel handlat om stenkastning och våld vid ingripanden eller hjälpinsatser. Angreppen utgör ett allvarligt problem, enligt regeringen.

– Att ge sig på den som räddar liv och jobbar med att upprätthålla tryggheten är något av det fegaste man kan göra. Det måste få rejäla konsekvenser och straff, säger justitieminister Morgan Johansson (S) vid pressträffen där delbetänkandet presenterades.

Inkludera fler

Kommunal, som bland annat organiserar brand- och ambulanspersonal och även personal på akutmottagningarna, vill även lyfta förekomsten av hot och våld brett inom sjukvården och äldreomsorgen.

– Det vanligaste inslaget för våra medlemmar är att utsättas av brukare eller anhöriga. 22 procent av undersköterskorna uppger att de utsätts för hot och våld varje vecka. Vi vill inte eliminera det här till att bara handla om utryckning, säger Emma Ölmebäck, chef för vård och omsorg på Kommunal till TT.

Även fackförbundet Jusek vill se en bredare definition av utsatta yrkesgrupper, som exempelvis domare, åklagare och civilanställda inom polisen.

Utredningens förslag

1. Brottet ”blåljussabotage”, införs i brottsbalken. Brottet gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar eller försenar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse.

2. Det lägsta straffet för grovt våld eller hot mot tjänsteman höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och att det högsta straffet höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.

3. Ny bestämmelse förs in i brottsbalken som innebär att domstolen ska se särskilt strängt på fall där någon med våld eller hot har angripit en annan person på grund av dennes arbete.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Betänkandet ska nu ut på remiss.

Källa: Regeringskansliet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.