Priset, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, meddelades på måndagen i vetenskapsakademiens lokaler i Stockholm. Motiveringen är kort och koncis och lyder:
”För hans analys av marknadsmakt och reglering”.
– Årets ekonomipris handlar om att tygla mäktiga företag, säger Staffan Normark, ständig sekreterare vid Vetenskapsakademien.
I sin motivering skriver Akademien att han är en av vår tids mest inflytelserika nationalekonomer: ”Han har gjort viktiga teoretiska forskningsinsatser på flera områden, men framför allt har han klargjort hur man kan förstå och reglera branscher med några få mäktiga företag.”
– Tack så mycket, jag är hedrad. Jag är väldigt rörd men jag ska försöka svara på frågor, sade Tirole efter tillkännagivandet över telefonlänk från Toulouse.
Tiroles forskning
Sedan mitten av 1980-talet har Tirole bedrivit sin forskning som handlar om när företag får en helt dominerande ställning på en marknad. Om de lämnas oreglerade får det oftast oönskade resultat för samhället, till exempel att priserna blir högre än vad kostnaderna motiverar. Eller att lågproduktiva företag överlever genom att hindra nya och mer produktiva företag att komma in på marknaden, enligt Vetenskapsakademien.
Han ställer centrala policyfrågor som hur myndigheter bör hantera fusioner och karteller eller hur de bör reglera monopolister.
Hur mycket kan man använda det han forskat kring i praktisk dagspolitik?
– Det används väldigt mycket. De teoretiska grunderna för reglering av banker, regleringen av telekomindustrin. Och till exempel nu att man inte behöver betala så höga avgifter för roaming när man åker utomlands. Den teoretiska grunden för den typen av reglering, den kommer från Tirole, säger John Hassler, professor i nationalekonomi.
– Han har också gått in i enskilda marknader och sagt att här bör marknaden göras på det här sättet. Så han är teoretiker men också väldigt praktisk, säger Hassler.
Tirole är i dag verksam vid Institut d' Économie Industrielle i Toulouse, Frankrike.
Priskommitten öppnar för fler kvinnor
Priskommittén för Riksbankens ekonomipris får i år åter kritik för att de gett priset till en man. Det har bara hänt en enda gång, 2009, att en kvinna fått priset. Nu öppnar kommittéledamoten professor Mats Persson, för möjligheten att bredda definitionen av ekonomiforskning, något som kan leda till att fler kvinnor kommer i fråga.
Varför är det åter en man som får priset?
– Det är väldigt få kvinnor som är verksamma inom nationalekonomi, säger Mats Persson.
Bredda definitionen av ekonomi
– Det kan vara en rimlig breddning att gå ännu mer in i sociologi, antropologi eller psykologi. Det är till exempel sådant vi funderar på i kommittén, säger Mats Persson som samtidigt säger att årets pristagare är användbar för politiker.
– Hans forskning har politiska tillämpningsområden. Han visar att vissa marknader ska man reglera, andra inte, säger Mats Persson.