Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Bluffavgift kassako för Comhem

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska kabelteveleverantören Comhem lägger på vad de kallar för ”krypteringsavgift” på varje abonnemang varje månad men källor inom bolaget uppger att krypteringsavgiften i själva verket är en dold prishöjning.

– Det är inte så att prisbilden för krypteringsavgiften är jämförbar med krypteringskostnaden, säger Comhems presschef Ola Eriksson till SVT. Det viktiga här är att det här ska ses som en del av helhetspriset. Det inkluderas en hel del administrativt arbete i det här.

Comhem lägger på 59 kronor per månad på varje abonnent för kryptering – totalt 708 kronor per år per abonnent. Med cirka 620.000 abonnenter och 1.7 miljoner anslutna hushåll i Sverige drar de ihop närmare en halv miljard kronor per år på krypteringsavgiften – trots att den tidigare bakats in i priset på abonnemanget.

Flera källor inom bolaget Conax, som levererar krypteringen till Comhem, uppger att kostnaden för krypteringen inte alls hamnar i närheten av det pris Comhem tar ut av sina kunder.

Ledning medietränades inför avgiftsinförandet

Uppgifter som kommer från en källa inom Comhem avslöjar att avgiften är en bluff – och att företagets ledning särskilt medietränats inför införandet av den nya avgiften.

– Hela kortavgift/krypteringsavgiftsinförandet är i själva verket en dold prishöjning, säger källan inom Comhem till SVT.

sin Facebook-sida förklarar Comhem avgiften så här: ”Krypteringsavgiften är en del av den totala kostnaden för abonnemanget och innehåller bland annat kostnad för kryptering av kanaler, mjukvara som krävs för krypteringen, licensavgifter, administrativa kostnader såsom kvalitetssäkring och uppdatering av krypteringen.”

– Vi behöver ta ut en avgift för att kryptera kanalerna, säger Ola Eriksson till SVT. Det har historiskt varit så i branschen att den särredovisats, men jag kan inte svara på varför det är så.

Handlar det inte snarare om att skapa vinst för bolaget än att det faktiskt kostar så här mycket för er att kryptera?

– Ja, alltså krypteringsavgiften är en del av vårat helhetspris och ska ses som del av av månadskostnaden man betalar.

Vad går avgiften till?

– Vi tar ut avgiften för kostnader som vi har för kryptering som är ett krav från innehållsleverantörerna, säger Ola Eriksson. Det inkluderar kostnad för kort, mjukvara, för administrativa saker, som uppgradering och kvalitetssäkring.

SVT har trovärdiga uppgifter inifrån Comhem som visar att det inte finns något omfattande administrativt arbete kopplat till just avgiften – uppdatering och kvalitetssäkring sker automatiskt en gång i månaden då man skickar ut ny auktorisation till gamla kort, det är så att säga inbyggt i systemet. Och kostnaden läggs automatiskt på i alla abonnemang.

Conax är ett norskt bolag som till större delen ägs av Telenor och de säljer krypteringstjänster till Comhem och hundratals andra kabelteveleverantörer världen runt. Marknaden för kryptering är konkurrensutsatt och de olika leverantörerna konkurrerar bland annat genom att sälja tjänsterna så billigt som möjligt till kabelteveoperatörerna.

Krypteringsavgift ingår redan

Det handlar alltså om samma avgift som man tidigare kallade ”kortavgift” (då kostade det 198 kr/år) – och 2005 gick Comhem ut med nyheten att man ”bakade in” den avgiften i själva abonnemangskostnaden (med 16,50 kronor per abonnemang). Men sedan dess har man alltså åter igen lagt på en avgift för detta utan att ta bort den inbakade avgiften i abonnemangspriserna. Man har då bytt namn från kortavgift till krypteringsavgift – och höjt den till 59 kronor i månaden.

Varje kund betalar alltså nu egentligen 59kr plus 16,50kr per månad för kort och kryptering. Sedan 2005 har också kostnaden ökat från 198 kr/år till 708 kr/år per kund, trots att inga andra uppgifter pekar mot att det faktiskt skulle ha blivit dyrare för Comhem att kryptera.

Oklarheter kring ”licensavgifter”

Enligt vad SVT erfar kostar krypteringen alltså inte särskilt mycket för Comhem. Och det norska bolaget Conax, som levererar krypteringen, uppger till SVT att de inte tar ut någon licensavgift per kund – istället säljer de sin plattform för kryptering som ett helhetspaket.

I sin marknadsföring uppger Comhem att krypteringsavgiften behövs för att Comhem bland annat betalar licensavgifter för krypteringen – men det stämmer alltså inte, enligt det bolag som levererar krypteringen.

– Vi tar inte ut någon licenskostnad eller royalty per kort eller per box, säger en anställd med insyn i avtalen på Conax till SVT. Kunden köper vår lösning och kan sedan ge ut hur många kort och abonnemang de vill.

SVT har frågat Comhem varför de menar att det ingår licensavgifter i krypteringsavgiften, när leverantören säger tvärt emot.

-Det är som så att det kostar att göra den här krypteringen för varje enskild kund, svara Ola Eriksson SVT.

Kostnaden för en teveleverantör att köpa in krypteringsfunktionen från Conax inklusive hårdvara ligger på ungefär en halv miljon kronor, men den kan kosta mer om operatören vill ha ytterligare funktioner.

Conax vill inte avslöja den exakta siffran till SVT eftersom det ”rör sig om affärshemligheter”, men den typiska kostnaden för en kabelteveoperatör av Comhems storlek som köper en fullständig lösning med kryptering hamnar under 10 miljoner kronor per år – att jämföra med de 438 miljoner kronor Comhem menar att de måste ta ut av sina kunder i krypteringsavgift.

Korten billiga

De kort (som man måste stoppa in i sin kabeltevebox) som Comhem köper av Conax kostar några tior stycket och motiverar inte heller i sig att Comhem lägger på 708 kronor per år på varje kunds faktura för kryptering.

Fler avgifter ifrågasätts

Krypteringsavgiften är inte den enda av Comhems avgifter som ifrågasätts av kunderna. Tidigare har Comhem fällts av ARN för oskäliga höjningar av faktureringsavgiften – men bara för den kund som har klagat. Övriga får fortsätta betala de högre avgifterna. På Facebook och i andra sociala medier är många upprörda över Comhems alla avgifter – där ifrågasätts även ”flyttavgiften” på 250 kronor.

Och om man förlorar sitt kort tar Comhem ut en avgift om 500 kronor – trots att kortet inte kostar mer än några tior, enligt de uppgifter SVT fått från leverantören av korten.

SVT har även talat med operatörer i andra länder om kostnader för kryptering, som exempel kan man nämna UPC Cablecom i Schweiz som nyligen tagit bort månadskostnaden för sitt grundabbonemang och låter publiken ta emot 55 kanaler gratis. Enligt UPC var själva kostnaden för krypteringen försumbar och så låg att man har inte ens räknat med den i sina affärsplaner.

Så säger inte operatörerna i Sverige. Här har Comhem och flera andra stora teveleverantörer gått samman i organisationen Telekområdgivarna, där branschen samlas och diskuterar bland annat hur avgifter ska beskrivas. Bland de andra stora leverantörerna som finansierar mötena inom Telekområdgivarna finns Telia som tar ut en krypteringsavgift på 49 kr/mån, Boxer som lägger 55 kr/mån på kunderna och Tele2 som vill ha 39 kr/mån för krypteringen. Tilläggas ska att Telekområdgivarnas vd Mattias Graström menar att inga diskussioner om prissättning, eller hur en avgift ska benämnas officiellt har diskuterats på något av organisationens möten trots att branschens aktörer ungefär samtidigt infört denna avgift och marknadsför den med nästintill identiska beskrivningar – utan att det finns någon täckning för påståendet att krypteringen faktiskt kostar operatörerna nämnvärda summor.

Jobbar du i branschen och vill tillägga något i ämnet? Mejla gärna artikelförfattaren nedan. Vi skyddar naturligtvis källor som vill lämna uppgifter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar tv-leverantörerna

Mer i ämnet