PEth-prov används för att mäta den senaste tidens alkoholkonsumtion.
Två resultat över 0,3 med minst fem veckors mellanrum kan ses som ”ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”, enligt ett PM från Transportstyrelsen.
I deras bedömningar likställs det med en missbruksdiagnos, vilket lett till indragna körkort.
Så fungerar det i dag
• Om en läkare bedömer att en patient är olämplig att ha körkort av medicinska skäl ska det anmälas till Transportstyrelsen, som sedan prövar ärendet.
• Myndigheten kan återkalla körkort på grund av alkoholbruk ”som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”, vilket likställs med en missbruksdiagnos.
• Sedan tidigare har CDT-prover använts för att mäta alkoholkonsumtion, men PEth-prover har börjat användas allt mer inom hälso- och sjukvården, uppger Transportstyrelsen.
• Myndigheten skriver till SVT att de 2020 tog fram en praxis som innebar att två PEth-värden över 0,3, likt sedan tidigare använda höga CDT-värden, kunde ses som ett ”bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”, vilket är ett hinder för körkortsinnehav.
Tolkas som krav
En kommande studie från Linköpings universitet, med fokus på PEth-användning och där 20 läkare intervjuats, visar att de flesta såg svårigheter kring körkortsfrågan.
Andrea Johansson Capusan, specialist i beroendemedicin och docent vid universitetet, har lett arbetet.
Hon förklarar att många läkare ser det som en viktig uppgift att anmäla olämpliga förare. Men bedömningen kan vara komplex, och här har vissa läkare uppfattat Transportstyrelsens PM som att två PEth-värden över 0,3 måste anmälas vidare, säger Andrea Johansson Capusan.
– I vissa situationer kan läkarna kanske känna sig tvingade att rapportera ärenden där de inte är lika säkra på att det föreligger ett hinder för körkortsinnehav.
Läkare som varit osäkra har också valt att inte anmäla, säger hon.
Transportstyrelsen skriver till SVT att de inte ger några ”instruktioner till läkarna” men att de informerar om myndighetens praxis kring PEth i sitt PM.
”Negativt” för rättssäkerheten
I en utredning om att förändra reglerna kritiserar Transportstyrelsen delvis egna bestämmelserna.
De skriver att de medför ”risk för ojämna bedömningar av enskilda som överkonsumerar alkohol, vilket inverkar negativt på rättssäkerheten och utan att tydligt ge positiva effekter på trafiksäkerheten.”
Myndigheten skriver till SVT att deras praxis kring PEth-prover togs fram 2020, men att deras översyn senare kom fram till att nuvarande bestämmelser är ”otidsenliga och otydliga” och att det ”är viktigt att reglerna får en tydligare koppling gentemot trafiksäkerhetsrisk”.
Andrea Johansson Capusan säger att fokus för Transportstyrelsen och vården alltid ska vara en helhetsbedömning kring personens relation till alkohol.
– Det finns ju ingenting som visar att två PEth-prover påverkar körförmågan, utan det är sjukdomen alkoholberoende som påverkar eller kan påverka körförmågan. Särskilt om man är i ett aktivt bruk där man har svårt att låta bli att dricka.
så ska reglerna ändras
• Transportstyrelsen håller nu på att ändra regelverket kring alkohol, narkotika och läkemedel. En av anledningarna är att det egna kriteriet för missbruk som ”ett bruk som inte är tillfälligt och som från medicinsk synpunkt är skadligt”, inte preciseras tydligare i reglerna, skriver de till SVT. Diagnosen ”missbruk” som nu finns i deras föreskrifter används dessutom inte längre inom vården.
• ”Nuvarande regler är därmed otidsenliga och otydliga. Myndigheten anser att det är viktigt att reglerna moderniseras och förtydligas när en person med alkoholproblematik utgör en trafiksäkerhetsrisk.”, skriver Transportstyrelsen till SVT.
• Enligt det nya förslaget ska det framöver krävas att personen antingen har diagnosen beroende eller skadligt bruk/skadligt mönster av bruk enligt diagnossystemet ICD-10/11, eller en ”överkonsumtion av alkohol som inte är tillfällig” för att bli av med körkortet.
• Vid skadligt bruk/skadligt mönster av bruk eller ”överkonsumtion av alkohol som inte är tillfällig”, ska personen också uppfylla minst ett av tre kriterier: 1. Bristande kontroll över alkoholkonsumtion, eller 2. Nedsättning av kognitiva funktioner eller 3. Alkoholabstinens/behov att dricka alkohol för att undvika abstinens. Enbart PEth-prover ska inte kunna ligga till grund för en körkortsåterkallelse, enligt myndigheten.
Läkaren om situationen
Magnus Isacson har varit ordförande för Svensk förening för allmänmedicin de senaste åren och är allmänläkare på en vårdcentral.
Han har inte varit med i studien, men tycker att Transportstyrelsens regler kan vara problematiska. Han säger att det inte är säkert att han skulle rapportera en patient till Transportstyrelsen baserat på två PEth-värden över 0,3.
– Det krävs ju en individuell bedömning kring vad som är rimligt, som med alla riktlinjer vi har inom vården.
Han tycker att PEth-prov är ett användbart prov när man misstänker en hög alkoholkonsumtion, och att det då är viktigt att diskutera både provtagningen och resultatet med patienten.
Risken med att rapportera en patient till Transportstyrelsen enbart på grund av höga PEth-värden skulle kunna vara att patienten tappar förtroende för vården och inte får rätt behandling om personen har ett skadligt bruk av alkohol, säger han.
– Jag hoppas ju att läkare agerar med fingertoppskänsla, men ändå inser att man har ett ansvar i den här frågan.
