Den nya BNP-siffran innebär att tillväxtrekordet för enskilt kvartal, som slogs så sent som under tredje kvartalet, putsas ytterligare. Jämfört med tredje kvartalet i fjol växte BNP med 1,2 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Statistiken fick svenska marknadsräntor att stiga något, men den hade ingen större inverkan på kronkursen.
Under helåret 2010 växte Sveriges BNP med 5,5 procent jämfört med året före. Även det är den största uppgången sedan 1970. Under 2009 krympte BNP med 5,3 procent.
Inköp av bilar
BNP-siffrorna var högre än vad analytiker hade räknat med. Enligt Reuters sammanställning trodde de i genomsnitt på en tillväxt på 7,0 procent i årstakt och 1,0 procent jämfört med föregående kvartal.
Det var hushållens konsumtionsutgifter som gav det största bidraget till BNP-utvecklingen, enligt SCB.
De starkaste bidragen till hushållens ökade konsumtionsutgifter kom från inköp av bilar. Starka bidrag kom även från utgifter för hemelektronik, konsumtion utomlands samt utgifter för bränsle och el.
”Full fart”
För SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette var BNP-siffran för fjärde kvartalet en positiv överraskning. Han hade räknat med en tillväxt på 6,5 procent.
-Att det går starkt, det visste vi. Men att det var så pass mycket var lite svårt att räkna hem, säger Pousette.
-Det är full fart i svensk ekonomi!
Han konstaterar att tillväxten, även om den var lite högre än väntat, ligger ”i trakten av vad Riksbanken har räknat med”.
-För Riksbankens del är väl det här en bekräftelse av att man ligger rätt penningpolitiskt.
Rapport/TT
Fakta: Tillväxt
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,3 procent och offentliga konsumtionsutgifter med 4,5 procent.
Lagerinvesteringar bidrog med 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Exporten ökade med drygt 13 procent och importen med knappt 13 procent.
Fasta bruttoinvesteringar ökade med 9,8 procent.
Produktionen inom näringslivet ökade med 9,9 procent.
De varuproducerande branscherna steg med 17 procent och de tjänsteproducerande med 6,5 procent. Sysselsättningen i hela ekonomin, mätt i antalet arbetade timmar, ökade med 2,8 procent och antalet sysselsatta med 2,4 procent.