BO:s farhågor bygger på att fler fall av barnmisshandel polisanmäls, sam- tidigt som polis och socialtjänst uppger att det är förhållandevis vanligt att barn blir slagna.
Nyberg säger till SVT Text & Webb att det länge har varit tyst i frågan och att nya generationer föräldrar kan behöva informeras om förbudet, men också få olika typer av föräldrastöd.
Sverige var först i världen med att förbjuda barnaga 1979. Sedan dess har antalet polisanmälda fall av barnmisshandel stadigt ökat. I fjol anmäldes 8.216 fall, jämfört med drygt 1.000 i mitten av 1980-talet och runt 5.000 i mitten av 1990-talet.
Samtidigt har flera undersökningar kommit fram till att långt färre barn än tidigare blir agade av sina föräldrar. Därför har många tolkat ökningen av polisanmälningarna som ett tecken på ökad anmälningsbenägenhet och en strängare attityd till våld mot barn.
Inte slå sig till ro
Lena Nyberg säger att förbudet har fått en gigantisk effekt på föräldrarnas beteende, men att man inte får slå sig till ro och nöja sig med det.
-Även om andelen barn som blir agade är nere i 8-10 procent så är det förbjudet, säger hon.
Operation Barnfrid bör bestå av två delar, anser hon: Information till föräldrar och barn om barnens rätt att slippa kroppsliga och psykiska bestraffningar, och ett förbättrat föräldrastöd, till exempel i form av kommunala mottagningar som kan ge föräldrarna råd om hur de ska bemöta sina barn i pressade situationer.
Minskning i Europa
Folkhälsoprofessorn Staffan Janson, som ägnat många år åt forskning om barnmisshandel, säger att samma tendens återfinns i stora delar av Europa. Efter Sverige har ytterligare nio länder förbjudit barnaga i lag, men attityderna har också stor betydelse.
-Jag tror att det är en välfärdstrend, ett tecken på att vi får det bättre och bättre. Det är också en utbildningsfråga. Från början av 80-talet har barns rättigheter stått på dagordningen, säger han till SVT Text & Webb.
Staffan Janson har inte sett några belägg för att barnaga har blivit vanligare i Sverige och anser att man bör vara försiktig med att dra slutsatser av indikationer från socialtjänst, förskolor och andra som kommer i kontakt med barn. Han håller dock med Barnombudsmannen om att det kan behövas en informationskampanj.
-Man har aldrig vunnit några segrar för evigt. Man måste återkomma med jämna mellanrum, säger han.
Oklart hur många som blir slagna
Sedan början av 1980-talet har antalet polisanmälda fall av barnmisshandel ökat från några hundra till över 8.000 per år.
Hur många som verkligen blir misshandlade är det ingen som vet. Brotten begås vanligtvis i hemmen, utan vittnen, och barnen går sällan själva till polisen.
-Barn är också fantastiska på att dölja saker, säger skolsköterskan Gunilla Fagerholm till Ekot. Hon anser att det är viktigt att skolpersonalen är lyhörd för små tecken, t.ex. ökat skolk eller koncentrationssvårigheter.
Åklagaren Johnny Järlefelt i Stockholm säger å sin sida att mörkertalet är så stort att han skulle kunna fylla en hel fotbollsstadion med anhållna föräldrar om alla fall anmäldes.
Flera studier indikerar dock att antalet barn som utsätts för kroppslig bestraffning har minskat kraftigt sedan 1960-talet.
Ökningen av polisanmälningarna har därför setts som ett tecken på en strängare syn på våld mot barn, särskilt sedan agan förbjöds 1979.
1965 var mer än hälften av de tillfrågade vuxna positiva till fysiska bestraffningar av barn, men 1994 hade andelen sjunkit till 11 procent.
Utvecklingen avspeglas också i barns och föräldrars erfarenheter av aga, enligt enkätundersökningar som genomfördes 1980 och 2000.
2000 uppgav 8,3 procent av föräldrarna att de agat sina barn under det senaste året, jämfört med 51 procent 1980.
Tendensen var densamma i enkäterna med 20-åringar och mellanstadiebarn. Ännu 2000 svarade dock 4 procent av mellanstadieeleverna och 7 procent av 20-åringarna att de blivit slagna med tillhyggen under sin uppväxttid.
Folkhälsoprofessorn Staffan Janson uppger att liknande förändringar märks i stora delar av Europa och bedömer att de beror på ökad välfärd.
-Vi får det bättre och bättre. Det är också en utbildningsfråga. Från början av 80-talet har barns rättigheter stått på dagordningen, säger han till SVT Text & Webb.
Vad som hänt efter 2000 är oklart. Regeringens kommitté mot barnmisshandel föreslog 2001 att intervjustudien från 2000 skulle upprepas vart femte år, men så har inte skett.
Den senaste rapporten i ämnet kommer från Socialstyrelsen, som undersökt hur många barn som avlidit eller fått sjukhusvård pga yttre våld 1987-2002.
Slutsatsen är att det inte finns någon tydlig trend över tidsperioden.