I dag överlämnar Barnombudsmannen sin årsrapport till regeringen. Den handlar om barn och ungas erfareneter och upplevelser av kränkningar och trakasserier i skolan.
– Arbetet mot kränkningar i skolan måste bli mycket tydligare och ha barnets perspektiv och rättigheter i fokus, säger BO Fredrik Malmberg till SVT Nyheter.
BO har mött och lyssnat till barn och unga i åldrarna 7-20 år på tio olika orter runt om i landet. BO har också granskat lagstiftningen och tagit fram förslag på hur samhället kan bli bättre på att motverka, förebygga och förbättra stödet till elever i skolan.
– Trots att lagsiftningen är tydlig visar verkligheten på brister. Vi har mött barn som kränkts och diskriminerats men som inte vetat om hur de ska få hjälp. Så kan vi inte fortsätta ha det, säger Fredrik Malmberg.
Övergrepp
Elever har berättat för BO om övergrepp, sexuella trakasserier och hot om misshandel. Men också hur det känns att bli utsatt för skitsnack, ryktesspridning, utfrysning och elakheter.
– Det är viktigt att all form av kränkning, diskriminering och trakasserier anmäls till rektor. Om skolan och vuxenvärlden reagerar i ett tidigt skede är det lättare att få stopp på kränkningar. Lärare är dessutom skyldiga att anmäla all form av diskriminering och kränkning enligt den nolltolerans som ska råder i skolan, säger BO.
Fyra förbättringar
I årsrapporten presenteras fyra förslag till förändring. Det första förslaget är att alla elever ska få personlig information om skolans arbete mot kränkningar och vad de är skyldig att erbjuda. Det andra förslaget är att huvudmannen, det vill säga kommunen eller ägarna till friskolor, bör inrätta lokala oberoende barn och elevombud dit barn ska kunna vända sig direkt för att få stöd och hjälp.
– I dag är skolhuvudmannen okänd för de flesta. De ansvariga för skolan måste därför bli mer synliga så att hjälpen, som de är skyldiga att erbjuda, kommer fram, enligt BO.
Det tredje förslaget innebär att barn över tolv år självständigt ska ha rätt att få eller slippa få, sin sak prövad av Skolinspektionen.
– De barn vi har pratat beskriver att myndigheter ofta hanterar ärenden över deras huvuden. Myndighetern måste ha ett barnperspektiv och anpassas sig så att elever förstår innehållet i besluten, säger Barnombudsmannen.
Det fjärde förslaget som presenteras i årsrapporten är att elevers lagliga skydd mot kränkningar och våld från vuxna i skolan måste skärpas.
– I våra samtal med barn och unga förekommer att elever varit utsatta för kränkningar och fysiskt våld från personal i skolan. Framförallt är det barn med särskilda behov som drabbats. Vi ser därför att skollagen behöver innehålla ett tydligt förbud mot all användning av våld, säger BO.
Väldigt olika
BO uppfattar att det är väldigt olika hur skolorna väljer att tolka skollagens nolltolerans. Vissa skolor rapporterar mer än andra. Det betyder inte nödvändigtvis att dessa skolor är sämre än andra skolor utan att medvetenheten förmodligen ökat.
– Allt ska anmälas och det bör inte ses som kritik utan som en metod att göra skolan bättre. På så sätt kan ju huvudmannen och ägarna till friskolor få en överblick på vad som händer ute på skolorina och arbeta förebyggande. Det skapar också ett klimat där vuxenvärlden reagerar och inte tolererar kränkningar eller diskriminering. Elever lär sig också redan som små att det lönar sig att prata med vuxna när de råkar illa ut, säger BO.