Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tommy och Marie Söderlind var 71 respektive 68 när deras tvillingbarn föddes via en surrogatmamma i USA. Foto: SVT/Dokument inifrån: Vi ska ha barn

De blev tvillingföräldrar i 70-årsåldern – via surrogat

Uppdaterad
Publicerad

Tommy och Marie Söderlind blev tvillingföräldrar i 70-årsåldern, med hjälp av surrogat.

– Det var min högsta önskan, säger Marie Söderlind i Dokument inifrån: Vi ska ha barn.

När barnen var tre år omhändertogs de efter flera orosanmälningar – hemmiljön bedömdes som undermålig.

Marie Söderlind var 47 år och Tommy Söderlind 50 när de gifte sig och började försöka bilda familj. IVF gick inte vägen och de bedömdes för gamla för att få adoptera.

Men surrogatbranschens framväxt ledde till nya möjligheter. Marie skulle fylla 66 och Tommy 69 när de anlitade det svenska företaget Nordic surrogacy.

– Där har vi vår chans, sa vi. Det är vår sista chans, säger Marie.

Så blev 70-åringarna föräldrar

Med hjälp av företaget startades en surrogatgraviditet utomlands, med Tommys sperma och en annan kvinnas ägg. Efter att barnen hade fötts i USA påbörjades en juridisk process för att Tommy och Marie Söderlind skulle bli vårdnadshavare. Surrogatmamman och Tommy skrev först över föräldraskapet på Tommy. Senare gick Maries ansökan om att få adoptera igenom. Men under barnens första tid i livet bedömdes de vara amerikanska medborgare och sakna vårdnadshavare.

Under surrogatprocessen uppmuntrades de i sin strävan – men som småbarnsföräldrar i 70-årsåldern möttes de av motstånd. Socialtjänsten fick in orosanmälningar om familjen när barnen fortfarande var spädbarn, och när de var tre år omhändertogs de eftersom hemmiljön bedömdes som undermålig. Socialtjänsten säger sig inte kunna kommentera fallet på grund av sekretess.

Juristen: Åldersdiskriminering

Staffan Sörenson var styrelseordförande i Nordic surrogacy och hjälpte bland andra Tommy och Marie med juridiken.

– Min övertygelse är att det här bottnar i en åldersdiskriminering, säger Staffan Sörenson i Dokument inifrån.

Samtidigt säger han att deras fall initialt orsakade en hel del diskussioner även inom Nordic surrogacy.

Företagets representant säger i dag att de har en mjuk åldersgräns på 55 år eller sammanlagt 110 år för par. Han uppger att de ångrar att de genomförde Tommy och Marie Söderlinds surrogatprocess.

Se hela första avsnittet av ”Dokument inifrån: Vi ska ha barn” i SVT Play eller i SVT1 den 29 maj klockan 20.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag har själv kastats mellan olika känslor, det är oerhört komplext.” Hör Negra Efendic på Dokument inifrån om den nya dokumentärserien ”Vi ska ha barn”. Foto: SVT

FAKTA: SURROGAT

Ett surrogatarrangemang innebär att en eller flera personer som vill bli föräldrar anlitar någon som genomgår graviditeten åt dem. Det görs ofta mot betalning. Surrogatmamman kan antingen få ett befruktat ägg från den tilltänkta modern eller från en donator.

Surrogatarrangemang är inte tillåtna i den svenska sjukvården. Men det är inte förbjudet att anlita en surrogatmamma i de länder där lagen ser annorlunda ut. Det finns svenska surrogatbolag som förmedlar sådana arrangemang.

Det finns ingen statlig kontroll av de som önskar bli surrogatföräldrar, liknande den som görs när det kommer till adoptioner.

I Sverige gäller regeln att den som fött barnet blir barnets rättsliga mor. Det finns dock olika sätt att komma runt det för svenska föräldrar som fått barn via surrogat. Saker som kan spela in i domstolens bedömning är till exempel att den svenska mamman har etablerat relation med barnet och är erkänd som mor i utländsk domstol.

I Tommy och Marie Söderlinds fall ansökte den utländska surrogatmodern tillsammans med Tommy till svenska tingsrätten om att han skulle få ensam vårdnad om barnen. Marie Söderlind ansökte sedan om att adoptera barnen, vilket godkändes.

Källa: Skatteverket, Dokument inifrån: Vi ska ha barn

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.