Ska vi trappa ner eller trappa upp, var en fråga som ofta kom upp i min ungdom, vilken för övrigt sammanföll med min tidiga karriär som ekonomijournalist. Frågan ställdes regelmässigt de vardagar då vi kolleger fortfarande befann oss på lokal när klockan närmade sig midnatt, och en avvägning behövde göras mellan behovet att ha mera kul de närmaste timmarna och förmågan att sköta förväntade arbetsuppgifter dagen därpå.
Djup finanskris rådde. Medan vi bevakade krisen var Stefan Ingves en av dem som hade det betydligt större ansvaret att reda ut den. Som chef för bankakuten skickade han åtskilliga räddningsmiljarder in i bankerna.
Femton år senare bröt den globala finanskrisen ut. Stefan Ingves hade hunnit bli riksbankschef. Dags igen att rädda banksystemet med statlig hjälp, denna gång i global skala.
Räddningen blev långt över det förväntade
Nu, med pandemin, blev det tredje gången gillt. Det såg riktigt illa ut förra våren. Räntor började stiga. Det blev svårt att låna. Stopp i det finansiella systemet hotade. Det hade blivit mycket värre för ekonomin än nedstängningar och stillastående fabriker. Bostadsmarknaden hade garanterat kraschat, börserna också.
Så centralbankerna skickade in pengar i systemet. Riksbanken också. Inga konstigheter. Räntorna trycktes ner, precis som det var tänkt. Det konstiga är att räddningen här i Sverige lyckades så långt utöver vad alla föreställt sig.
Villapriserna har stigit med 20 procent mitt under pandemin.
Utvecklingen blev en enda stor villafest
Börskraschen i början förbyttes i börsfest. Börsen har stigit med 55 procent senaste året. Och idag blev två partyn till ett, när bostadspriserna flyttade in på börsen genom Hemnets börsnotering.
I prospektet talas om riskerna med framtida virusutbrott. Det varnas för att nedstängningar kan hindra folk från att gå på visningar, vilket kan göra att färre vill sälja, vilket leder till färre annonser och därmed lägre vinst för Hemnet. Men det talas också om att värdet på svenska bostadsaffärer väntas öka från 560 miljarder under pandemiåret 2020, till 700 miljarder om fem år.
Aktien steg med 50 procent under första handelsdagen, trots varningar från analytiker om att bolaget värderats för högt inför noteringen.
Sammantaget kan utvecklingen beskrivas som en enda stor villafest, med allt galnare inslag.
Och det är här det blir konstigt med Riksbanken. Den tycks fortfarande se en akut hotande finanskris framför sig. Vilket den försöker avvärja idag igen med löften om nollränta, denna gång till sommaren 2024.
Risken för att det spårar har ökat
Men i praktiken blir nollräntebeskedet från Riksbanken mest nya drinkar till festen. Och som om det inte skulle räcka med det langar Riksbanken in partydrogen bostadsobligationsköp också. Riksbanken fortsätter alltså att köpa bostadsobligationer för att smörja systemet så att bankerna kan låna ut till ännu lägre bolåneränta än annars. Tredje kvartalet blir det 50 miljarder till.
Det ska sägas att IMF och andra varnar för att dra tillbaka stödåtgärder för tidigt. Det skedde under finanskrisen och ledde till ekonomiska bakslag.
Men riksbankschefens argumentation idag lät lite som en blandning av skräckminnen från 90-talskrisen respektive den globala finanskrisen 2008-2009. Riksbankschefen varnar också för skulderna som byggs upp, och som kommer fortsätta byggas upp. Och risken ökar för att villafesten spårar ur på riktigt för eller senare.