– Det är väldigt märkligt att man diskrimineras så solklart för vilken sorts djur man har, säger getuppfödaren Anna Sundberg. Foto: SVT

Bonde-ilska mot krispaket: Bara kor och får räknas

Publicerad

Många bönder med andra djurslag än kor och får riktar nu hård kritik mot det statliga krispaketet som kom till efter sommarens torka. Orsaken är att gårdar som föder upp djur som getter, hästar eller hjortar inte har inte har rätt att ta del av hjälpen.

Det är en solig och kall höstmorgon i Anna Sundbergs gethage i Gladökvarn söder om Stockholm. Här föder hon upp 95 getter för köttproduktion.

Getbönder drabbades, liksom de flesta andra lantbrukare, hårt av sommarens torka och höga foderpriser. Getter är idisslare och äter hö och ensilage.

Får inget stöd

Men det är bara bönder med får, nöt- eller mjölkkor som har rätt att ansöka om pengarna från det statliga krispaketet. Bönder med getter, hästar eller hjortar får inte ta del av hjälpen.

– Det är väldigt märkligt, att man diskrimineras så solklart för vilken sorts djur man har, säger Anna Sundberg.

Tycker du att Jordbruksverket och regeringen har tänkt fel här?

– Ja, definitivt. Eller jag tror att det är så enkelt att de inte har tänkt alls.

Foto: STV

Foto: Vlada Cakic

Efter sommarens torka beslutade regeringen att bönder ska få ansöka om pengar från ett statligt krispaket. Det var Jordbruksverket som tog fram underlag till regeringen inför beslutet.

Hoppas på förändring

Mirja Hers är divisionsdirektör på verket och hon kan förstå att många lantbrukare är besvikna nu.

– Ja det kan jag, absolut. Det är ju många som är drabbade. Men någonstans så gör man en avgränsning. Och det här blev den avgränsningen som gjordes då.

Nu ligger det 400 miljoner kronor i krispaketet, men under 2019 kommer det finnas ytterligare 760 miljoner att ansöka om. Nu hoppas Anna Sundberg att fler djurslag ska inkluderas nästa gång.

– Ja, det måste bli så. Annars finns det ju ingen rättvisa.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer