Lena Berglund och hennes grannar fick sina lägenheter belånade av kriminella. Något som var lätt ordnat för tjuvarna – men svårt för Lena och hennes grannar att komma ur.

I en pärm finns panterna på alla lån i bostadsföreningen noterade.

– Det är papper för många miljoner, säger Lena Berglund, ordförande i bostadsrättsföreningen till SVT.

– Det var tre verkliga lägenheter och tre påhittade lägenheter i föreningen som bluffbelånades, säger Lena Berglund.

Inget centralt register

I hela landet står pärmar i bostadsrättsföreningar fyllda med lån för totalt 615 miljarder kronor, eller i snitt  650.000 per bostadsrätt.

Men något centralt register för lån som det som finns för villor, eller fordon, finns inte för borätter. Ett register som alla intressenter – banker, mäklare, borättsköpare – lätt kan få insyn i, och som säkerställer att det bara finns ett lån på lägenheten.

Detta underlättade för de brottslingar som Lena Berglund och hennes grannar drabbades av. Fleråriga fängelsestraff är nu utdömda i första instans mot bedragarna. Men att det är så lätt att belåna andras borätter får branschen att reagera.

– Vi måste göra ett centralt register som antingen bankerna eller staten skapar, så att vi har koll på de här oerhört viktiga bolånen, säger Erik Olsson, vd på Erik Olsson Fastighetsförmedling till SVT.

Ministern agerar inte

Men den ansvariga ministern, Beatrice Ask (M), har inga planer på att agera.

– Vi diskuterar med olika myndigheter och andra hur man skall hantera det här. Däremot har vi inget färdigt förslag i dag, säger justitieministern till SVT.

Lena Berglund och hennes grannar, tycks därmed, efter en tung period då de fick freda sig för blufflån, få fortsätta leva med den osäkerhet som dagens spridda och manuella system innebär.

– Jag vet inte om det blir fel ofta, men det bygger på att man är uppriktig. Det är inte så svårt – märkte vi – att fejka, konstaterar Lena Berglund.