Foto: TT

Brå: Sexbrott upp till en ny toppnivå

Publicerad

Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexbrott har nått en ny toppnivå. Men de flesta tycker att det är meningslöst att polisanmäla.

Brottsförebyggande rådets senaste nationella trygghetsundersökning visar på nya dystra siffror. Personer som uppger att de utsatts för brott har ökat till nivåer som inte skådats tidigare.

Av de tillfrågade uppger 15,6 procent att de i fjol drabbades av något eller några av brotten misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 2006.

– Vi har mycket kvar att göra, det här vänder man inte på en dag, säger statsminister Stefan Löfven (S).

Sexbrott ökar

Andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott har ökat från den tidigare rekordnivån på 1,7 procent 2015 till 2,4 procent 2016. Det motsvarar 181 000 personer. De allra flesta av dem är kvinnor.

Bland kvinnorna uppger 4,1 procent att de utsattes för sexualbrott förra året. Året innan var andelen tre procent.

Allra mest utsatta är unga kvinnor. I åldern 16-24 år uppger 14 procent att de utsatts för sexualbrott, jämfört med 9 procent 2015.

Enligt Åsa Strid, biträdande enhetschef på Brå, är orsaken till ökningen sannolikt en kombination av ökad faktisk brottslighet och en minskad tolerans mot sexbrott.

– Ökningen är så pass påtaglig att man inte kan dra någon annan slutsats än att det också är en faktisk ökning, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Ny sexbrottslag

Regeringen kommer att ge Brå i uppdrag att kartlägga orsaken till sexualbrottsutvecklingen.

Regeringen ska också strax före jul lägga fram förslag på en reformerad sexuallagstiftning, inklusive strängare straff i vissa avseende och ökat stöd till brottsoffer tidigare i rättsprocessen.

– För vår del bekräftar detta att vi måste se till att vidta de här åtgärderna, säger Johansson.

Knappt en tredjedel av sexualbrotten i undersökningen bedöms av de drabbade själva vara så allvarliga att de motsvarar sexuellt tvång eller våldtäkt, eller försök till de brotten.

Enligt Brå, tyder undersökningen på att betydligt fler allvarliga sexualbrott begås än vad som polisanmäls.

Bara elva procent av de som utsatts för sexualbrott, oavsett allvarlighetsgrad, gör en polisanmälan. Främsta orsaken är att man inte tror att polisen kan göra något.

Tar tid

Enligt Mats Löfving, chef för polisens Nationella operativa avdelning så visar andra undersökningar att kvinnor är nöjda med bemötandet de får hos polisen.

– Däremot är de mindre nöjda med att de här brottsutredningarna tar tid och att det är alltför många fall där en åklagare fattar beslut om att inte väcka åtal, säger han.

Antalet anmälda våldtäkter hittills i år är 500 fler än motsvarande period förra året.

Han vill bland annat skärpa straffen för våldtäkt och se till att polisen har specialiserade sexbrottsutredare i varje region.

Dessutom vill M att en kartläggning av sexbrotten även omfattar brottslingars utländska bakgrund utifrån den definition som BRÅ använde i sin senaste undersökning 2005.

Fakta: Trygghetsundersökningen för 2016

Visa
  • Omkring 12 000 personer i åldrarna 16–79 år har intervjuats i den nationella trygghetsundersökningen.
  • 15,6 procent (13,3 procent 2015) uppger att de under 2016 utsattes för misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier.
  • 1,4 procent (0,9 procent 2015) uppger att de utsatts för personrån
  • 4,3 procent (3,5 procent 2015) uppger att de utsatts för bedrägeri
  • 5,6 procent ( 5 procent 2015) uppger att de utsatts för hot
  • 2,4 procent (1,7 procent 2015) uppger att de utsatts för sexualbrott
  • 2,7 procent (2 procent 2015) uppger att de utsatts för misshandel
  • 5,5 procent (4,7 procent 2015) uppger att de utsatts för trakasserier
  • Mindre än hälften av brotten i undersökningen polisanmäls.

Källa: Brå

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer