Tolv dagar före Rysslands invasion av Ukraina flaggade finansminister Mikael Damberg (S) för att det var slut med stödpaket. Tiden med extra ändringsbudgetar för att stötta hushåll och företag var förbi.
– Nu är det dags att återgå till normalitet och samlade budgetprocesser. Jag tror att det politiska systemet är dopat av pandemin, sa finansministern till TT. Idag stod det klart att normaliteten får vänta. Ett lånefinansierat stödpaket på nära 14 miljarder för att lindra några av de värsta effekterna av de höga el- och bränslepriserna.
Oväntat stöd till bilägare
Den största posten var den mest oväntade – en tusenlapp till alla som äger en bil, oavsett drivmedel. Elbilisten får alltså samma drivmedelskompensation som den som kör på bensin eller diesel. Liksom den som inte använder sin bil alls. Och den som bor i glesbygd får 500 kronor extra. När det är tänkt att verklighet är oklart men totalt beräknas kontantstödet kosta statskassan fyra miljarder.
Oppositionen till höger är kritisk men frågan är om de i slutändan kommer säga nej. Det är trots allt val om mindre än sex månader, ett val där plånboksfrågorna kan bli viktigare än på länge.
Av samma skäl lär det höjda bostadsbidraget för barnfamiljer också accepteras av riksdagen. För även om oppositionen betonar att det är bättre att sänka skatten ytterligare än att höja bidrag så handlar det om en halv miljard vilket är en mindre summa i sammanhanget.
Hårt tryck på regeringen
Mest väntad var den tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel som gör att priset vid pump blir 1,30 kronor lägre. Trycket på regeringen att agera har varit hårt och med dagens besked lägger sig Sverige på den lägsta nivån som är förenlig med EU:s regelverk. Till det kommer den skattesänkning på 50 öre som M, KD och SD drev igenom i höstens budget. En sänkning som regeringen då menade var ett kortsiktigt sätt att låsa in människor i ytterligare bensinberoende men som man nu omfamnar. Mer än hälften av dagens paket är just riktat till lättnader för dem med bensin och dieselbilar.
M, KD och SD är dock inte nöjda utan kommer att driva på för större skattesänkningar i riksdagen. Men en sådan manöver kräver undantag från EU:s energiskattedirektiv som regeringen inte tror sig kunna få igenom.
Fortsatt strid om reduktionsplikten
Det är lätt att glömma bort att de höga bränslepriserna var en het politisk potatis även innan Ryssland invaderade Ukraina. Prisökningarna på olja och de höjda kraven på mer biodrivmedel i tanken drabbade redan då många hushåll hårt, i synnerhet de utan alternativ till bilen. Därför var det bara en tidsfråga innan regeringen skulle agera.
Men det finns en fråga som det kommer att bli fortsatt strid om och det är redkutionsplikten. Att hålla kvar dagens nivåer även 2023 som regeringen vill är inte tillräckligt enligt såväl högeroppositionen som Vänsterpartiet som motiverar sitt krav på en kraftig sänkning med att det inblandade biodrivmedlet hotar den biologiska mångfalden.
Kompenserar inte för alla prisökningar
Men för en regering som pekat ut klimatomställningen som en av sina tre mest prioriterade frågor och som tänker sig ett fortsatt samarbete med MP och C efter valet sitter en sänkt reduktionsplikt långt inne.
Trots det omfattande stödpaketet var finansministern tydlig med att regeringen inte kommer att kompensera hushållen för alla prisökningar. Tids nog och beroende på hur kriget utvecklar sig så kommer den utlovade normaliteten tillbaka. Men pausen kan bli längre än den hade blivit om det inte hade varit valår.