Behovet av behandling och omhänderta- gande vid psykisk ohälsa har ökat de senaste åren. Primärvården saknar resurser att möta vårdbehovet, visar en rapport från Socialstyrelsen.

Brister i hur psykiska tillstånd diag- nostiseras kan leda till både över- och underbehandling av olika patient- grupper. Myndigheten har haft i upp- drag att följa upp och utvärdera användningen av antidepressiva medel.

Samtidigt som Socialstyrelsen nu uppmanar primärvården att skärpa sig och höja kvaliteten i vården av de deprimerade, vittnar läkarna om en organisation som går på knäna.

”Har inte fått resurser”

-Primärvården har inte fått resurser att lösa de krav som ställs, säger Benny Ståhlberg, ordförande i distriktsläkarnas förening. Han betonar att den som drabbas av psykisk ohälsa har ett stort behov av kontinuitet och ett förstående bemötande från vården.

-Men vi har en stor brist på distriktsläkare i Sverige, och då blir det problem med tillgängligheten.

Det finns inga belägg för att medicinsk definierad depression har ökat, slår Socialstyrelsen fast i sin rapport. Mellan 10 och 15 procent av svenskarna har någon form av psykiatrisk diagnos som depression eller ångest.

Psykisk ohälsa ökar

Däremot ökar det som allmänt går under begreppet psykisk ohälsa, med oro, nedstämdhet, stressymtom och sömnstörningar. Förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökar också kontinuerligt och är vanligast till kvinnor och äldre personer.

Generellt sett verkar mängden utskrivna recept inte orimlig i förhållande till antalet sjuka, enligt Socialstyrelsen. Men eftersom primärvården brister i såväl diagnostisering och dokumentation av psykiatriska tillstånd, kan det medföra att vissa grupper underbehandlas och andra överbehandlas.

Forskning saknas

Så många som var femte svensk över 75 år äter till exempel antidepressiva läkemedel i dag, trots att det egentligen saknas forskning på hur gamla personer med komplex sjukdomsbild reagerar på den här typen av medicinering.

Fyra av tio patienter som har ordinerats antidepressiv medicin går hem från sin vårdcentral utan att ha fått en ny tid för uppföljning av behandlingen, visar utredningen.

Myndigheten uppmanar nu landstingen att se över behovet av personal som är kompetent nog att bedriva en ordentlig samtalsbehandling vid psykisk ohälsa.

Rapporten är baserad på bland annat enkätsvar från landets primärvårdschefer och från 1.100 personer som blivit ordinerade antidepressiv medicin.