Efter den amerikanska centralbankens räntehöjning på onsdagen nådde den svenska kronan en ny historisk bottennotering mot dollarn. Som mest handlades dollarn för 11,14 kronor, vilket kan jämföras med den tidigare bottenrekordet år 2001 då dollarn kunde köpas för 11,04.

För de svenska hushållen innebär den minskade köpkraften inte bara dyrare höst- och julresor. Även varupriserna i Sverige väntas drivas upp ytterligare.

– En svag krona, och en stark dollar i det här fallet, innebär att vi importerar inflation. Det blir dyrare att importera från utlandet. Det blir en utmaning, inte minst för centralbanken när man gör allt för att försöka bekämpa inflationen, säger Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden.

”Positiv effekt”

Samtidigt väntas den svenska exporten gå framåt när svenska varor blir billigare på världsmarknaden.

– Om man är en ren exportör inom basindustrin i större utsträckning, och som inte har någon eller ganska liten import, har det en positiv effekt åtminstone på kort sikt. Det blir helt enkelt billigare att köpa från Sverige, säger Lena Sellgren.

Dock väntas priserna öka för importindustrin, som i dag står för omkring 40 procent av handeln i Sverige.

– Är man en importör som köper från utlandet blir det ju dyrare. Och då kan man se det som en negativ effekt. Så importörer är i det avseendet förlorare, säger Lena Sellgren.

”Svenska företag är konkurrenskraftiga”

Trots att Sverige går rakt in i en konjunktursvacka har den svenska exporten och handeln under det första halvåret varit positiv, med en stark efterfrågan på svenska varor och tjänster från både Nordamerika och Europa, enligt Sellgren.

– Svenska företag är konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Vi sitter på ganska mycket av de klimatsmarta hållbara lösningar som världen så väl behöver. Vi ser en efterfrågan men den kommer successivt att mattas av betydligt, säger hon.

Närmast väntar en balansgång för världens centralbanker kring hur pass aggressiva räntehöjningar som ska genomföras för att undvika fortsatt inflation och, i värsta fall, stagflation.

– Annars är risken att vi får vad man kallar för en prislönespiral där priser och löner ökar i snabb takt samtidigt som vi har en svag ekonomisk tillväxt och ökad arbetslöshet. Där vill vi verkligen inte hamna, då finns det väldigt lite som centralbankerna kan göra, säger Lena Sellgren.