I lördags blixtinkallade regeringen till en presskonferens tillsammans med riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen, för att avisera likviditetsgarantier på hundratals miljarder kronor till elbolagen. Detta för att undvika att Rysslands ”energikrig” leder till en finanskris.

Även regeringarna i Finland och Tyskland har agerat över helgen.

– Europa är utsatt för en chock, en energichock, och de system som vi har när man handlar el är inte riggade för de priskast som vi nu har sett den senaste tiden, säger Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea, som oroar sig för konjunkturen.

– Det är en totalt annan spelplan och nu gäller det att vara försiktig och klok i det här. Jag tror att de flesta hushåll och företag inte har tagit in riktigt hur besvärlig den här hösten och vintern kommer bli, fortsätter hon.

”Skulle ge en industrikris av historiska dimensioner”

Enligt tidigare finansminister Anders Borg finns det potentiellt en stor risk för industrin, som kan få allvarliga konsekvenser för världsekonomin.

– Det finns två allvarliga risker. Den ena är att Ryssland eskalerar och håller gasen stängd samt kanske också vidtar åtgärder mot oljemarknaden. Den andra risken är naturligtvis att vi får en akut energibrist i Tyskland. Deras centralbank har talat om att kanske 65-85 procent av den energikrävande industrin kan behöva stängas över vintern, säger Borg.

– Det skulle ge en industrikris av historiska dimensioner, kanske långt större än både covid och finanskrisen. Den risken finns på kartan.

Hör mer av Anders Borg och chefsekonomen Annika Winsth analys av det ekonomiska läget i klippet ovan, och se hela panelsamtalet i SVT Play.