Den världsomfattande chokladtrenden bet tag i oss svenskar för några år sedan och suget har inte sinat. I fjol köpte vi choklad för 3,5 miljarder kronor bara i dagligvaru- och servicebutiker, enligt AC Nielsen, som gör marknadsundersökningar.

Den totala ökningen jämfört med 2005 ligger på cirka 2 procent. Men den mörka, lite lyxigare chokladen växte långt mer, med hela 17 procent.

Det ökade hälsointresset tros vara en bidragande orsak till den allt större efterfrågan på mörk choklad. Den anses ju vara nyttigare än den ljusare chokladen och annat sockergodis.

Mörka chokladen snabbt populär

Men den främsta förklaringen är nog en annan. För drygt fyra år sedan lanserade Marabou, som är den helt dominerande chokladaktören i Sverige, en ny serie mörka chokladkakor.

-Det var då det tog fart. Sedan dess har konsumenterna successivt lärt sig att äta mörk choklad, säger Karin Hansson, marknadsanalytiker på livsmedelsjätten Kraft Foods, som äger varumärket Marabou.

Efter Marabous intåg i ”lyxsegmentet” har den mörka chokladen snabbt kapat åt sig nästan en fjärdedel av försäljningen av chokladkakor. Men även den ljusa chokladen ökar, och än syns inga tecken på vikande efterfrågan.

Det är inte bara storföretag som försöker slå mynt av chokladboomen. Alla är inte lyckosamma, men Arild Schönberg är en av dem.

-Det går lysande. Vi följer vår budget och den ökar för varje år, säger Schönberg, vars företag distribuerar den italienska lyxchokladen Amedei i Sverige.

Dyra exklusiva chokladkakor

Amedei hör, tillsammans med till exempel franska Valrhona, till de chokladmärken som anses vara de allra finaste i världen. Men kvalitet kostar. Trettio, fyrtio eller till och med över hundra kronor för en enda liten kaka.

Enligt Arild Schönberg har ”lyxkonsumenterna” ofta börjat med en vanlig mörk chokladkaka som de hittat i snabbköpet. Efter ett tag vill de gå vidare och prova nya, allt mer exklusiva sorter. Men inte nödvändigtvis allt mörkare.

-Den optimala kakaohalten ligger mellan 60 och 75 procent. Lägre än 60 så får man en lite för söt upplevelse. Över 75 blir det för bittert, hävdar Schönberg.

Baksidan finns i fattiga Afrika

Baksidan av chokladmyntet? Den finns i Västafrika, mer specifikt i Elfenbenskusten och Ghana, som står för en mycket stor del av världens kakaoproduktion. Arbetsförhållandena för de fattiga arbetarna är ofta usla, ibland närmast slaveriliknande.

Chokladbranschen jobbar intensivt, bland annat med etisk certifiering, för att det bruna guldet inte ska ge någon bitter eftersmak. Förbättringarna sker visserligen långsamt. Men, hävdar branschen, ingen skulle gynnas av en bojkott.

-De här människorna är helt och hållet beroende av att sälja sin kakao för att ha någonting att leva av. Ingen är betjänt av att vi plötsligt slutar köpa kakao, för då blir de ännu mer utsatta, säger Anders Carne, informationschef på Kraft Foods.

TT