Coronakommissionen sågar svenska hanteringen: ”Undermålig”

Uppdaterad 21 januari 2022

Publicerad 29 oktober 2021

Senfärdig och undermålig. Så sammanfattar Coronakommissionen den svenska hanteringen av pandemin. Den långa tid som det tog att bygga upp provtagningen beskrivs som ett haveri.

På fredagen publicerades det andra betänkandet i Coronakommissionens rapport. Och kritiken är svidande.

”Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet och var undermålig”, slår Coronakommissionen fast i sitt andra betänkande.

– De tidiga åtgärderna lyckades inte stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen under pandemins inledning, säger kommissionens ordförande Mats Melin.

Spridning mer dramatisk än data visade

Coronakommissionen drar slutsatsen att viruset sannolikt spreds till Sverige i stor skala via resor från främst Italien och Österrike under sportlovet 2020.

– Efter den initiala importen av smitta skedde nästan all smittspridning inom Sverige, säger Mats Melin.

”Sett i backspegeln var uppgången i smittspridningen troligen betydligt mer dramatisk under mars månad 2020 än vad som framgick av de data myndigheterna presenterade i realtid”, skriver man i rapporten.

Hård kritik riktas också mot att det tog långt tid att bygga upp en omfattande provtagning av covid-19.

”Kommissionen anser att det knappast kan beskrivas som annat än ett haveri att en diskussion om ansvar och finansiering bidrog till att någon storskalig provtagning inte kom till stånd förrän den första vågen var över”.

”Extrem belastning för hälso- och sjukvård”

En ljusglimt i hanteringen är att hälso- och sjukvården med kort varsel lyckades att ställa om och skala upp vården av covidpatienter. Kommissionen konstaterar att det främst är personalens förtjänst. Mats Melin berömmer den snabba omställningen under pandemin.

– Det är en imponerade bedrift av en ganska tungrodd organisation. Att det lyckades är i stor uträckning är de anställdas förtjänst. Infektionssjukvården och IVA-vården lyckades snabbt ställa om. Omställningen har skett till priset av en extremt ansträngd personal, säger han.

Kommissionen konstaterar att Sverige våren 2020 valde en annan väg än många andra länder. Andra länder använde i högre utsträckning nedstängningar eller andra ingripande regleringar. Om Sveriges vägval var rimligt eller inte drar kommissionen inte någon slutsats om i det här betänkandet, det kommer istället när slutbetänkandet presenteras i februari 2022.

Kommissionens sju viktigaste slutsatser i korthet

Kommissionens slutsatser från andra delbetänkandet sammanfattade i sju punkter:

Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet.
Det svenska vägvalet har betonat smittskyddsåtgärder som bygger på frivillighet och personligt ansvar, snarare än mer ingripande åtgärder.
Den svenska pandemiberedskapen var undermålig.
Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.
Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet.
Hälso- och sjukvården har med kort varsel kunnat ställa om och skala upp vården av sjuka i covid-19. Det är i stor utsträckning personalens förtjänst. Omställningen har skett till priset av en extrem belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver.
Det finns på flera områden en besvärande brist på data som gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott utvärdera pandemihanteringen i efterhand.

Källa: Coronakommissionen