På torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten. Foto: TT

Coronanotan över 400 miljarder – och mer väntar

Publicerad

Pandemin har fått regeringen att ta på spenderbyxorna. Men stora, ofinansierade åtgärder håller inte på sikt.

– Vi tycker att disciplinen ska vara tillbaka redan nästa år, när pandemin är över, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef på Konjunkturinstitutet.

På torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten för 2021. Normala år brukar vårändringsbudgetar inte innehålla nya, stora satsningar, utan mer justera för oförutsedda händelser.

Men i år är inget vanligt år. Och inte förra året heller.

Under 2020 och 2021 har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna presenterat en rad krispaket och extra ändringsbudgetar. Totalt landar det på 412 miljarder kronor, inklusive årets sjätte extra ändringsbudget, som precis lämnats över till riksdagen.

Siffran kommer att justeras när vårändringsbudgeten presenteras på torsdag, både för att nya satsningar tillkommer och för att regeringen kan behöva göra nya bedömningar av hur mycket av krisstöden som kommer att utnyttjas.

Nya miljarder

Regeringen, C och L har redan avslöjat en del av innehållet i nästa veckas budget. Till exempel blir det miljardtillskott till regionerna för vård, testning och vaccinationer. Landsbygd, rättsväsende och kollektivtrafik har också lovats mer pengar.

Pandemin har satt tydliga spår i de offentliga finanserna. Underskotten är betydligt större än vad vi är vana vid, ingen talar längre om att reformer ska betalas krona för krona, att det ska sparas i lador eller om budgetutrymmet.

Och det är inget konstigt, enligt Ylva Hedén Westerdahl, på statliga Konjunkturinstitutet (KI). Det är just i kriser som de goda statsfinanserna ska användas.

– Men det gäller att inte ha spenderbyxorna på hela tiden, säger hon.

– Det är viktigt att vi går tillbaka till budgetdisciplin när det här är över, så att det inte bara fortsätter.

Automatisk förbättring

KI gör bedömningen att de offentliga finanserna är på plus igen 2023. Överskottet beräknas då bli en tredjedels procent av BNP, vilket är i linje med överskottsmålet. I år spår KI ett underskott på 2,1 procent av BNP och nästa år -0,6 procent.

Trots stora coronapaket är den svenska statsskulden fortfarande relativt låg – runt 40 procent – och har god marginal till EU:s maxtak på 60 procent av BNP.

Men regeringen behöver hålla ögonen på statsskulden.

– Det är viktigt för en liten, öppen ekonomi. Vår skuld kan inte komma upp på 60-70 procent. Vi är inte Tyskland, Frankrike eller USA. Ett litet land har inte samma frihetsgrad, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Sedan pandemin startade har regeringen och samarbetspartierna C och L presenterat en rad krisåtgärder.

Så här mycket har genomförts och aviserats hittills – fram till och med den sjätte extra ändringsbudgeten det här året.

Korttidspermittering: 52 miljarder kronor

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter: 33 miljarder

Omställnings- och omsättningsstöd: 62 miljarder

Sjuklöneansvar: 30 miljarder

Idrott, kultur, mediestöd: 12 miljarder

Hyresstöd: 5 miljarder

Stöd till handelsbolag: 2 miljarder

Utlåning till paketreseföretag: 1 miljarder

Övrigt stöd till jobb och företag: 15 miljarder

Dessutom har staten gått in med olika garantier för totalt 300 miljarder kronor för att stötta företag, till exempel via företagsakuten och riktat till flygbolag.

Företag kan även ansöka om anstånd med att betala in skatt, vilket gör att staten tillfälligt får lägre intäkter.

Källa: Finansdepartementet

Karensavdrag, smittbärarpeng med mera: 12 miljarder

Förstärkt a-kassa: 12 miljarder

Fler utbildningsplatser: 10 miljarder

Aktiv arbetsmarknadspolitik: 5 miljarder

Äldreomsorgslyftet: 4 miljarder

Pensionstillägg, coronabonus med mera: 12 miljarder

Källa: Finansdepartementet

Generella statsbidrag: 44 miljarder

Extraordinära kostnader: 21 miljarder

Testning, smittspårning med mera: 19 miljarder

Vaccinering: 7 miljarder

Kollektivtrafik, traumastöd, övrigt: 19 miljarder

Myndigheter, klimat, övrigt: 35 miljarder

Storleken på krisstöden kan komma att justeras, både uppåt och nedåt, när nya bedömningar görs av hur mycket de kommer att utnyttjas.

Källa: Finansdepartementet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer