Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Finansminister Magdalena Andersson (S) om huruvida budgeten orsakar ett långsiktigt låneberoende. Foto: Andreas Hult

Rekordstor höstbudget ska kickstarta svensk ekonomi

Uppdaterad
Publicerad

Finansminister Magdalena Andersson lägger idag fram regeringen och samarbetspartiernas höstbudget på riksdagens bord. Det är en mycket expansiv budget med reformer på runt 200 miljarder kronor de två kommande åren i syfte att sparka igång den svenska ekonomin igen efter coronapandemin.

– Det handlar om en historisk budget, säger  Magdalena Andersson vid en pressträff tidigare i morse.

Magdalena Andersson betonar att världen och Sverige fortfarande befinner sig i en pandemi, varför det krävs exceptionella åtgärder för att se till att hjulen åter börjar rulla i svensk ekonomi och att arbetslösheten inte skjuter i höjden.

– Pengar ska inte stå i vägen, säger hon.

Det mesta i budgeten är känt sedan tidigare. Det handlar om skattesänkningar för låg och medelinkomsttagare men även för pensionärer. Kommuner och regioner får höjda statsbidrag, arbetsgivaravgiften för unga sänks, likaså bolagsskatten. Omställningsstödet för företag förlängs och klimatinvesteringar tidigareläggs, åtgärder som regeringen hoppas ska ge 75 000 nya jobb.

Nytt för idag är dessutom att höjningarna i a-kassan förlängs med två år. Budgeten innehåller även andra arbetsmarknadsreformer, såsom fler utbildningsplatser samt stöd till arbetslösa långt ifrån arbetsmarknaden.

– Det här är en rekordstor pandemibudget där samtliga janauripartier har fått igenom sina favoritförslag, säger SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein.

Totalt landar reformnotan på 105 miljarder kronor 2021, och 85 miljarder kronor 2022.

Lånade pengar

Det är dock lånade pengar det handlar om och det kommer att ge ett ordenligt avtryck på de svenska statsfinanserna. I fjol hade Sverige en statsskuld på 35 procent av BNP, en skuld som från och med i år och ett par år framåt spås ligga på runt 42 procent av BNP.

Enligt Elisabeth Marmorstein är det lättare att komma överens, inte minst inom januaripartierna, när det finns nästan obegränsat med pengar att spendera. Men när man måste återgå till mer normala budgetnivåer kan det leda till politiska spänningar och mycket tuffare förhandlingar.

– Det kan bli svårare när man måste tillbaka till överskottsmål och annat som begränsar möjligheten till skattesänkningar och utgiftsökningar, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

HÖSTBUDGETEN 2020

Mer i ämnet