Stäng

Inrikes

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Södertälje i Södertälje kommun, Stockholms län. Det brinner i en industrilokal med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Stockholm.

Statsepidemiolog Anders Tegnell visar coronastatistik vid myndigheternas pressträff. Foto: TT

Coronans verkliga dödstal börjar bli synligt

Uppdaterad
Publicerad

Tusentals svenskar dog av det nya coronaviruset förra året – men kanske inte så många som det framstår av myndigheternas statistik.

Många hade dött i alla fall, fast av andra orsaker, visar ny statistik från SCB.

Enligt Folkhälsomyndigheten hade 9 309 svenskar dött med covid-19 fram till och med den 31 december 2020.

Men riktigt så enkelt är det inte. I Folkhälsomyndighetens statistik hamnar alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället.

Även i de fall en person avlidit på sjukhus eller på ett äldreboende kan det vara svårt att slå fast i vilka fall viruset varit direkt dödande, och i vilka fall sjukdomen endast varit en bidragande orsak.

Därför lutar sig forskarna mot den så kallade överdödligheten för att avgöra hur svårt en pandemi som denna drabbar befolkningen. Det vill säga hur mycket dödligheten sticker ut ett år, jämfört med ett medelvärde åren dessförinnan.

Ovanligt många dödsfall

Statistiska centralbyrån (SCB) har kommit fram till att 97 164 svenskar dog förra året. Det ska jämföras med åren 2015–2019 då i snitt 90 962 personer dog varje år. Det dog alltså 6 202 fler svenskar år 2020 jämfört med snttet.

– Lite slarvigt kan man säga att det är de som hade levt nu om covid inte hade funnits, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB, och poängterar att siffran är preliminär och sannolikt kommer skrivas upp med några hundra.

Drygt 6 000 är runt 30 procent färre avlidna än det antal som registrerades fram till den 31 december i Folkhälsomyndighetens statistik. Dessa cirka 3 000 personer utgörs alltså av människor som, rent statistiskt, ändå hade dött förra året, fast av andra orsaker än covid-19.

Svårt att jämföra över tid

För att hitta ett år då nästan lika många dog som i fjol måste vi gå tillbaka till 1993 då 97 008 dödsfall registrerades.

Men att göra historiska jämförelser som dessa kan dock vara mycket vanskligt, påpekar Linus Garp. För om folkmängden tas i beaktande dog 1,1 procent av Sveriges befolkning år 1993. Att jämföra med 0,9 procent förra året, pandemin till trots.

– En mycket mindre andel av befolkningen dör nu jämfört med tidigare. Man behöver bara gå 20 år tillbaka i tiden för att det ska finnas en skillnad. Vi förväntas leva längre i dag, säger Garp.

Myndigheternas dödsfallsstatistik

I Sverige förs statistik över hur många som avlider till följd av covid-19 i två olika register. Det sker dels genom Folkhälsomyndighetens ”snabbstatistik”, dels Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

I Folkhälsomyndighetens statistik, som uppdateras tisdag-fredag, hamnar alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I detta register kan alltså dödsfall av personer med konstaterad covid-19, men som avlidit av helt andra orsaker, komma att registreras.

Socialstyrelsens dödsorsaksregister har sammanställts varje år sedan 1961. Detta register omfattar de dödsorsaksintyg som sjukvården är skyldiga att skicka in senast tre veckor efter dödsfallet. Det ska skrivas av en legitimerad läkare och ange ”terminal dödsorsak” samt bakomliggande orsaker/sjukdomstillstånd. Men inte ens detta register kommer att kunna säga exakt hur många som avlidit på grund av viruset under coronapandemin.

Det mest tillförlitliga sättet är att studera den så kallade överdödligheten. Det vill säga att jämföra det totala antalet dödsfall under en viss period, med ett genomsnitt för tidigare år.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.