Fotot är en arkivbild. Foto: Gorm Kallestad/TT

Coronapandemin förhindrar föräldrar att hämta hem sina barn

Uppdaterad
Publicerad

Stängda gränser och luftrum sätter käppar i hjulet för ett stort antal svenskar som blivit föräldrar via adoption eller surrogatarrangemang.

– Det här är den ultimata mardrömmen för alla nyblivna föräldrar, säger juristen Emma Dahlén.

Ett fyrtiotal föräldrar som skaffat barn via surrogatarrangemang har drabbats av de reserestriktioner som införts på grund av coronaviruset. En del sitter fast i utlandet med sina nyfödda barn. Andra letar desperat efter sätt att ta sig till sina bebisar som snart ska födas av surrogatmödrar i Ukraina och Georgien.

Förtvivlade föräldrar

– Just nu är det sex barn som riskerar att födas utan att föräldrarna är på plats. Om reserestriktionerna pågår till sommaren handlar det om femton barn, säger Emma Dahlén som är jurist och specialiserad på surrogatprocesser.

Hon är nedringd av förtvivlade föräldrar som oroar sig för vad som ska hända med barnen om de inte hinner fram till deras förlossningar.

– Det är mycket oro, ångest och panik. Jag tror att det här är alla nyblivna föräldrars värsta mardröm att inte kunna ta sig till sitt lilla värnlösa spädbarn.

Statslösa när de föds

Barnen är statslösa när de föds. En del kommer att tas om hand av sjukvårdspersonal eller av lokala barnflickor. I värsta fall kan de hamna på barnhem.

– Barnen kan få basal omvårdnad men kommer sakna den här föräldrakärleken och närheten som föräldrarna vill ge sina barn.

Men är inte det här ett tecken på att man tar en väldigt stor risk om man skaffar barn via surrogat i andra länder?

– Jag tror inte att någon kunde förutspå den här extraordinära situationen. Jag har jobbat de här frågorna i snart tre år och hade aldrig kunnat se den här globala krisen framför mig, säger Emma Dahlén.

Adoptioner också påverkade

Svenska adoptivföräldrar och deras barn har också drabbats av resestoppen.

– Det finns tio till tolv familjer ute i världen som faktiskt inte kommer hem och vi har en mängd olika familjer som inte får åka och hämta hem sina framtida barn. Fördröjningen och osäkerheten skapar naturligtvis stor oro hos de blivande

föräldrarna, säger Kerstin Gedung som är verksamhetschef på Adoptionscentrum, landets största förmedlare av adoptioner.

– En tröst är att barnen har det bra i sina länder, de är kvar i den välkända miljö de känner sig trygga i, på barnhem eller i fosterfamiljer.

Fakta: Surrogatmödraskap

  • Det finns två olika former av surrogatmödraskap, partiellt och fullständigt.
  • Partiellt surrogatmödraskap innebär att surrogatmamman också donerar sitt ägg, vilket gör att hon har en biologisk koppling till barnet hon bär. Detta är ytterst ovanligt idag.
  • Fullständigt surrogatmödraskap innebär att surrogatmamman inte har någon egen genetisk koppling till barnet hon bär, ägget kommer från den tilltänkta föräldern eller från en äggdonator.
  • Surrogatarrangemang är inte tillåtet inom den svenska sjukvården – varken kommersiellt eller altruistiskt, däremot är det inte förbjudet att man åker utomlands och anlitar en surrogatmamma i länder där det är tillåtet.
  • Georgien, Ukraina och USA är exempel på länder där svenska föräldrar kan ingå surrogatarrangemang.
  • I Sverige är det alltid den födande modern som räknas som barnets juridiska mor. För att barnet ska kunna få svenskt pass krävs det en svensk man som kan fastställas som barnets biologiska far. Har mannen en partner, kvinna eller man, kan denna sedan göra en närståendeadoption av barnet, efter att den födande kvinnan har avsagt sig föräldraskapet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.