Inrikes

Svenska läkarförbundet är mycket kritiska till hur Sverige hanterat vårdskulden under pandemin. Foto: Lars Pehrson /SvD/TT

Expertkritiken mot vårdskulden: ”Sverige är som 21 olika länder”

Uppdaterad
Publicerad

I både Danmark och Sverige innebar starten på coronapandemin att i princip alla planerade operationer ställdes in.

Men tidigt ökade den danska kapaciteten för vanlig vård. Något som inte skedde i Sverige.

– Hade vi haft ett nationellt ansvarstagande hade vi kommit igång snabbare, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Sveriges läkarförbund.

Vecka 11 år 2020 innebar ett skifte för många länder i hanteringen av covid-19. Världshälsoorganisationen WHO beslutar då att viruset ska klassas som en pandemi.

I Sverige föreslås en begränsning av allmänna sammankomster till maximalt 500 personer. Danmark meddelar att man ska stänga skolor, förskolor och universitet i två veckor. I båda länderna ställer sjukvården om – från rutinmässig planerad vård till utökad intensivvårdskapacitet.

Antalet utförda planerade operationer och ingrepp sjunker som en sten.

Men i Danmark kunde man under våren och sommaren fortsätta med sin vanliga sjukvård i större utsträckning än i Sverige. Något som Sjukhusläkaren också rapporterat om.

– Det är en stor skillnad mellan hur stort ansvar staten tar i de olika länderna. Sverige är som 21 olika länder, alla planerade för en stor coronavåg och stängde ner allt. Trots att man var väldigt olika drabbad. Vissa delar av Sverige kunde hållit igång den egna verksamheten på ett helt annat sätt, säger Sofia Rydgren Stale som är ordförande för Sveriges läkarförbund.

Hur hade det sett ut i Sverige om man kommit igång mer med planerad vård?

– Då hade vi haft en mycket mindre vårdskuld än vad vi har idag.

SKR: Kunde inte göra annat

Regionernas roll i pandemin har varit ett återkommande ämne i rapportering och debatt kring covid-19. Emma Spak är chef för SKR:s hälso-, och sjukvårdssektion, och hon säger att situationen i våras var så pass ny att ingen kunde veta exakt hur svårt läget skulle bli. 

– Flera regioner ställde in i förväg för  att ha beredskap för en väldigt stor smittsprining. Men med tanke på att vi inte visste hur det skulle se ut så kan jag inte se att vi skulle gjort på något annat sätt i våras, säger Emma Spak.

I dag är Sverige det hårdast coronadrabbade landet i norden. Danmark är näst värst drabbat sett till dödsfall och inlagda på intensivvårdsavdelning.

Minskningen av planerade operationer i Danmark och Sverige

Nedan visas skillnaden i minskningen av antal utförda planerade operationer i Danmark och Sverige mellan åren 2019 och 2020, vecka 11 till 30.

Danmark:

Vecka 11: -7,50%

Vecka 12: -45%

Vecka 13: -51%

Vecka 14: -52%

Vecka 15: -73%

Vecka 16: Ingen förändring

Vecka 17: -15%

Vecka 18: -26%

Vecka 19: -34%

Vecka 20: +3%

Vecka 21: -39%

Vecka 22: +23%

Vecka 23: -29%

Vecka 24: +11%

Vecka 25: -10%

Vecka 26: -8%

Vecka 27: -6%

Vecka 28: -7%

Vecka 29: -5%

Vecka 30: -5%

Sverige:

Vecka 11: +2%

Vecka 12: -31%

Vecka 13: -48%

Vecka 14: -57%

Vecka 15: -68%

Vecka 16: -64%

Vecka 17: -51%

Vecka 18: -53%

Vecka 19: -58%

Vecka 20: -53%

Vecka 21: -63%

Vecka 22: -31%

Vecka 23: -30%

Vecka 24: -44%

Vecka 25: -38%

Vecka 26: --24%

Vecka 27: -21%

Vecka 28: -11%

Vecka 29: -10%

Vecka 30: -12%

SVT har jämfört siffror från våren  och sommaren 2019 och 2020. De danska siffrorna kommer från Danske Regioner och de svenska siffrorna från SPOR, Svenskt perioperativt register.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.