Aldrig förr har forskarna varit så eniga: Planeten värms upp och det är bråttom att agera. Foto: TT

Därför agerar vi inte – trots att vi känner till klimathotet

Uppdaterad
Publicerad

Vi har sett larmrapporterna, vi vet att vi borde agera – ändå gör vi det inte. Varför?

Enligt forskarna finns det psykologiska barriärer som hindras oss från att bete oss miljövänligt.

– Vi underskattar hur mycket vi påverkas av sociala normer, säger Magnus Bergquist, forskare inom miljöpsykologi.

Aldrig förr har forskarna varit så eniga: Planeten värms upp och det är bråttom att agera.

Svensken släpper i genomsnitt ut tio ton växthusgaser per år, men det går att minska sin egen klimatpåverkan. Ändå kan det tyckas svårt. Forskarna inom miljöpsykologi tror sig veta varför.

Klimatmöte i Katowice 2018

– Det finns psykologiska barriärer som bidrar till att vi inte beter oss miljövänligt. Den första är övertro på tekniken, säger Magnus Bergquist, forskare vid Göteborgs universitet.

Övertro på tekniken

Vi tror att teknikutvecklingen kommer att rädda oss. Men miljöproblemet handlar i mångt och mycket om mänskligt beteende, menar forskarna.

– Jag tror att det är viktigt att uppmärksamma de här psykologiska effekterna vi påverkas av.

Överoptimism

Vi människor har en övertro på vår egen förmåga och underskattar risker. Det finns exempelvis studier som visar att en majoritet av människor tror att de är en bättre bilförare än medelbilföraren.

– Vi har gjort en datainsamling bland amerikaner nyligen och enligt det preliminära resultatet tyckte 64 procent att de är mer miljövänliga än andra, säger Magnus Bergquist.

Negativa ”spillover” effekter

Om vi väl har utfört ett första miljövänligt beteende använder vi det för att berättiga att vi inte behöver bete oss miljövänligt i nästa steg, menar forskarna.

– Vi kanske köper en ekologisk gurka men betyder det att vi är moraliskt berättigade att flyga till Mallorca?

Men det finns också studier som visar positiva ”spillovers”, vilket innebär att det första miljövänliga beteendet leder till fler, menar Magnus Bergquist.

– Vi försöker förstå när det är så att det leder till fler och när det är så att det hämmar nästkommande beteende.

Sociala normer

Studier visar också att vi underskattar hur mycket vi påverkas av sociala normer.

– När man frågar människor: ”påverkas du av vad andra gör?” svarar de flesta ”nej jag gör vad jag vill, jag bryr mig inte”, men det finns mycket studier som visar att man kan stimulera miljövänligt beteende, säger Magnus Bergquist.

Enligt forskningen verkar det finnas positiva effekter av sociala normer, men man kan också tänka sig att det finns en hämmande effekt, om andra inte beter sig miljövänligt gör inte jag heller det.

– Det är viktigt att poängtera den sociala aspekten av det, att göra det miljövänliga valet till det normativa.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatmöte i Katowice 2018

Mer i ämnet