Två män från Göteborg åtalas för terrorbrott i Syrien. Foto: TT

Därför åtalas så få för terrorbrott

Uppdaterad
Publicerad

Två göteborgare åtalas under måndagen för terrorbrott. Gärningarna har enligt åklagaren begåtts i Syrien under 2013 och att fallet ens når förbi ett åtal är unikt.

Det är första gången som återvändare från kriget i Syrien åtalas för terrorbrott i Sverige och ett av få åtal om terrorbrott som väckts sedan den nya terrorlagstiftningen infördes 2003.

286 personer har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorgrupper i Syrien och Irak, enligt Säpo. Runt 40 av dessa har dött i strider och omkring 115 av dem har återvänt till Sverige.

De så kallade terrorresenärerna från Sverige utgör de facto ett attentatshot i andra länder men enligt Säpo är återvändarna den grupp som intresserar Säkerhetspolisen mest eftersom det i den kan finnas personer som utgör ett hot mot Sverige.

Hur många av de 115 som utgör ett hot mot Sverige och vilka man övervakar vill inte Säpo uppge. Inte heller hur många eller vilka av de som rest som är föremål för förundersökning om terrorbrott.

Få förundersökningar

I våras erfor emellertid SVT Nyheter att det då pågick färre än fem förundersökningar avseende misstänkta brott begångna av personer med kopplingar till terrororganisationer som exempelvis IS.

De som återvänder från Syrien och Irak med erfarenhet av träning och våldsanvändning i bagaget utgör dessutom inte bara själva ett hot utan fungerar också som förebilder och inspiratörer för andra som vill resa och strida för terrorgrupper och eller begå brott i Sverige.

Återvändarna har ofta skaffat sig internationella kontakter och ökade kunskaper vilket medför att de får en särskild status bland dem som sympatiserar med en våldsbejakande islamistisk extremism. De får enligt Säpo en slags rockstjärnestatus i de kretsarna. 

Få åtalas

Sedan den nuvarande terrorlagstiftningen infördes 2003, som en följd av terrorattentaten i USA den 11 september 2001, har ytterst få personer åtalats för terrorbrott i Sverige (se faktaruta) och bara en lagakraftvunnen dom har avkunnats.

Den gällde två personer som dömdes 2005 för bland annat förberedelse till terroristbrott efter att ha samlat in pengar till terrornätverket Ansar al-islam i norra Irak.

Säpo brukar hävda att det är inte antalet åtal och domar om terrorbrott som avgör hur effektiv terrorbekämpningen är utan de faktum att säkerhetspolisen har förmåga att förebygga och förhindra terrorhandlingarna innan de sätts i verket och brotten fullbordas.

Icke desto mindre har terrorlagstiftningen kritiserats för att vara för vag, inte tillräckligt strikt och svår att tillämpa. Advokat Thomas Olsson som företrätt flera personer som misstänkts för terrorbrott anser att lagen är nästintill verkningslös åtminstone när det gäller att ställa misstänkta terrorister till svars för sina handlingar och att det enda syftet med den är att ge Säpo möjlighet att använda hemliga tvångsmedel.  

Agneta Hilding Qvarnström, som är chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål och varit åklagare i flera terrormål och som nu åtalar de två göteborgare som ställs inför rätta, menar å sin sida att orsaken till att så få åtalats för terrorbrott inte har med lagstiftningen att göra utan att brotten är svårutredda.

Skärps ytterligare

Sedan 2003 har terrorlagstiftningen skärpts ett flertal gånger och kommer att skärpas ytterligare inom kort när även själva resandet och försök att resa till konfliktzoner i terrorsyfte samt finansiering och organisering av sådana resor kriminaliseras nästa år.

I samband med att Säkerhetspolisen i förra veckan meddelade om den förhöjda terrorhotnivån mot Sverige presenterade regeringen fler insatser i syfte att motverka terrorism i form av ytterligare tvångsmedel, bland annat hemlig dataavläsning och utökad kameraövervakning. 

Både Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och Högsta domstolens blivande ordförande Stefan Lindskog varnar dock för att hasta fram lagar under rådande omständigheter. 

– Det är fel tillfälle att införa ytterligare tvångsmedel. Just nu är det en väldigt upphetsad stämning. Vi ska vara väldigt försiktiga så vi inte gör samma misstag som efter elfte september då lagstiftaren drabbades av panik och man införde lagstiftning som fick förödande konsekvenser i vissa hänseenden, sade Anne Ramberg till SVT Nyheter sedan Stefan Löfven aviserat de nya tvångsåtgärderna. 

Räcker bevisningen?

Stefan Lindskog sade i Ekots lördagsintervju att det krävs tid och eftertanke för att göra en lagstiftning effektiv och rättssäker och att all lagstiftning som är ingripande för den enskilde kräver noggranna överväganden. 

Huruvida den nuvarande terrorlagen och åklagarens bevisning räcker till att fälla de två göteborgarna i det nu aktuella målet i Göteborgs tingsrätt eller om det ska hamna i raden av ogillade terroråtal är en fråga för domstolen att avgöra.

Rättegången startar på torsdag och planeras pågå under två dagar. 

Åtal och domar i Sverige avseende terrorbrott sedan 2003

2015:

  • Två göteborgare åtalas vid Göteborgs tingsrätt miistänkta för terrorbrott genom mord i Syrien under 2013.
  • En rysk medborgare bosatt i Järfälla åtalades i slutet av oktober vid Attunda tingsrätt misstänkt för uppmaning, rekrytering och utbildning till terroristbrott. Brotten ska ha begåtts under perioden december 2013 till januari 2014, i Järfälla kommun. Den åtalade misstänks för att ha meddelat instruktioner till sin son, som för tillfället befann sig i Syrien, om tillverkning eller användning av sprängämnen.

2012:

  • Tre göteborgare misstänktes för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks i september 2011 och misstänktes till en början för förberedelse till terrorbrott. De åtalades dock för förberedelse till mord och dömdes slutligen av både Göteborgs tingsrätt och hovrätten för västra Sverige till dagsböter för brott mot knivlagen.

2010:

  • Två män som misstänktes för att ha rest till Somalia för att förbereda sig för självmordsattentat dömdes av Göteborgs tingsrätt för stämpling till terroristbrott men frikändes i hovrätten för västra Sverige.

2009:

  • En man åtalades för finansiering av terrorbrott sedan han misstänkts för att ha samlat in pengar till organisationer närstående den terrorstämplade Hamas-rörelsen men friades både av både Malmö tingsrätt och hovrätten för Skåne och Blekinge.

2006:

  • Tre män åtalade och dömdes i tingsrätten för bl a stämpling till terrroristbrott efter ett attentat i en irakisk vallokal i Kista och ett planerat attentat mot Livets ord i Uppsala. I Hovrätten föll misstankarna om terroristbrott bort och två av männen dömdes för bland annat stämpling till mordbrand. Den tredje frikändes helt.

2005:

  • Två män i Malmö åtalades och dömdes av hovrätten till förberedelse till terroristbrott och finansiering av terrorism efter att ha samlat in pengar till terrornätverket Ansar al-islam i norra Irak.
  • Fyra nazister misstänktes för att att ha planerat att utföra politiska mord och spränga riksdagshuset i luften och åtalades för förberedelse till terroristbrott. Både tingsrätt och hovrätt friade dem från terrormisstankarna med fällde dem för bland annat grov skadegörelse. 

Tre lagar reglerar lagstiftningen mot terror:

  • Lag om straff för terroristbrott (2003:148)
  • Lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (2010:299)
  • Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (2002:44) 

Så har den svenska terrorlagstiftningen vuxit fram

  • 2010 Från och med 1 december är även offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning till terrorism straffbart
  • 2003 En ny terrorlagstiftning träder den 1 juli i kraft i Sverige, efter rambeslut från EU
  • 2001 Attackerna mot USA den 11 september. Resulterar i FN-resolutioner där medlemsländerna uppmanas samarbeta för att bekämpa terrorismen
  • 1989 Terroristbestämmelserna lyfts ut från ut-länningslagen och läggs ihop med den så kallade spaningslagen
  • 1976 Terroristlagen permanentas och införlivas i utlänningslagen
  • 1975 Gisslandrama på den västtyska ambassaden. Riksdagen förlänger terroristlagen
  • 1973 Sverige första tillfälliga terroristlag antas av riksdagen
  • 1972 Terrorattentat vid OS i München

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Terrordömda göteborgare

Mer i ämnet