Snart öppnar spökhuset ”House of nightmares” på Gröna Lund i Stockholm, beskrivet som en gastkramande upplevelse där besökarna får möta sina ”värsta mardrömmar”. Men varför är just spökhus ett stående inslag på nöjesfält världen över?
– All skräck är inte underhållande, det förlösande skrattet måste komma rätt snart. Men fiktiv skräck i kontrollerade områden kan bli njutbar, säger Anna Höglund, som forskar om monster på Linnéuniversitetet.
Skapar rening av själen
Teorierna kring människans aktiva sökande efter skräck är flera. Att skrämsel fyller en kulturell och psykologisk funktion insåg redan de gamla grekerna.
I Aristoteles tragedier användes skräck för att skapa katharsis, ett slags rening av själen, medan spökhistorier alltid har erbjudit både moral och spänning.
Individuellt
Den ”njutbara skräcken” är individuell – medan vissa hoppar till av gardinfladder får andra en kick av splatter – men den har också uppnåtts på olika sätt beroende på samtidens kollektiva rädslor. I dag skrämmer särskilt människans misslyckanden, dystopier och zombier, enligt Anna Höglund. Skräcken blir ett sätt att både hantera och fly verkligheten.
– Det handlar om eskapism, man kan använda skräck för att lämna vardagens bekymmer. Den kan också chocka oss ur passivitet och oro. Så länge hotet följs av ett förlösande skratt kan eufori uppstå.