Under attentatet befann sig enligt polisen runt tusen personer på Drottninggatan, men åtalet omfattar inte fler än 155 målsäganden, personer som åklagaren alltså anser är brottsoffer i sammanhanget. Foto: TT

Därför räknas bara 155 av tusen på Drottninggatan som brottsoffer

Publicerad

155 personer står som målsägande i åtalet mot Akilov, men långt fler, uppemot tusen, befann sig på Drottninggatan vid tillfället för dådet. Att dra gränsen för vem som är vittne och vem som är brottsoffer har inte varit helt enkelt för utredarna.
– Vi har kategoriserat dem utifrån lastbilens färdväg, hastighet och hur nära de var, säger Katrin Sjöstrand, polisinspektör som jobbat med utredningen.

På tisdag den 13 februari inleds rättegången mot Rakhmat Akilov, för att med en lastbil kört och mejat ner folk längs med Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017.

Under attentatet befann sig enligt polisen runt tusen personer på Drottninggatan, men åtalet omfattar inte fler än 155 målsäganden, personer som åklagaren alltså anser är brottsoffer i sammanhanget.

”Tog ingen hänsyn”

Sedan åtalet presenterades i slutet av januari har ett antal personer uttryckt besvikelse att de inte tagits upp som målsägare, och därmed kunna få en chans till upprättelse efter rättegången.

Bland dem finns den chaufför vars lastbil Akilov stal, liksom läkaren Pernilla Wall som flydde undan lastbilen och sedan hjälpte svårt skadade på platsen.

– Man tog tydligen ingen hänsyn till att jag stod mitt på Drottninggatan när bilen kom och var tvungen att springa till höger. Det låter absurt men det är klart, när man sitter vid ett skrivbord och ska ta de här besluten, så måste man ha en gräns, säger Pernilla Wall.

Beror på antal meter från lastiblen

Även åklagare Hans Ihrman har tidigare nämnt att 800–1.000 potentiella målsägande skulle kunna finnas, men i det slutgiltiga åtalet har man alltså begränsat sig till 155.

För att avgöra vem som skulle finnas med har man tagit hänsyn till var på Drottninggatan man befann sig när lastbilen kom, vilken sida av gatan man var på och hur många meter och sekunder från lastbilen människor var.

Åtalet har föregåtts av en mycket omfattande förundersökning där utredare har tittat igenom en stor mängd övervakningsfilmer och genomfört tusentals förhör med vittnen och potentiella målsägande.

– Vi har kategoriserat dem utifrån lastbilens färdväg, hastighet och hur nära de var, säger Katrin Sjöstrand, polisinspektör som jobbat med utredningen.

Flera ännu oidentifierade

Bland de 155 målsägande finns samtidigt 35 som ännu inte har identifierats. Orsakerna till det är varierade.

– Det kan vara sådana som inte vill ge sig tillkänna trots att de befinner sig i Sverige. Det mest sannolika är nog ändå att många av dem är turister och att de har åkt tillbaka till sina hemländer, säger åklagare Hans Ihrman.

Utöver ett juridiskt erkännande, innebär rollen som målsägare möjlighet att höras i rättssalen liksom att få rätt till ekonomisk ersättning från Brottsofferfonden.

Hur stor en sådan ersättning kan bli avgörs enligt bestämd praxis i enlighet med vad man ska ha utsatts för.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Terrordådet i Stockholm

Mer i ämnet