Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Kritiker till beslutet att upprätta en diagnos för dataspelsberoende menar att spelandet snarare är en konsekvens av att man mår dåligt av andra anledningar. Hör Annika Hofstedts svar i klippet. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Ny behandling har minskat speltiden bland datorspelsberoende

Uppdaterad
Publicerad

Sedan datorspelen gjorde sitt intåg i våra hem har debatten om huruvida ungdomar kan bli beroende av dem varit ständigt pågående. Sedan 2018 klassas datorspelsberoende som en sjukdom av Världshälsoorganisationen WHO, och i Göteborg prövas en ny behandlingsmetod som hittills gett lovande resultat, enligt forskarna.

När Mottagningen för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset öppnade 2020 var det den första i sitt slag i Sverige. Då som nu fanns ingen vetenskapligt etablerad behandlingsmanual för datorspelsberoende.

Men nu har de kommit en bit på vägen i och med en pilotstudie där 20 patienter minskade sin speltid med i genomsnitt 30-40 timmar efter behandling.

Lovande – men osäkert

– De flesta fortsätter spela ungefär lika många dagar i veckan, men väldigt mycket mindre tid. Det verkar som att de lyckas vidmakthålla det här, att de faktiskt är kvar på en lägre nivå av spelande när vi följer upp med dem ett halvår efteråt, säger Annika Hofstedt som är doktorand och enhetschef på mottagningen.

Men för att vara säker på att det är just behandlingen som ger effekt behövs mer forskning, menar hon. Det skulle till exempel kunna vara patienterna själva som söker hjälp vid en tidpunkt då de är motiverade att göra förändringar för att lösa problemen på egen hand.

En större studie är planerad till hösten, då en grupp som får behandlingen ska jämföras med en grupp på väntelistan.

Lägger undan tangentbordet

Behandlingen som mottagningen har utvecklat tar ungefär tre månader och är baserad på kognitiv beteendeterapi, KBT.

– Det innebär att vi gör en individuell handlingsplan för hur datorspelandet ser ut och vilka strategier vi behöver öva upp för att lyckas begränsa spelandet, säger Annika Hofstedt.

Strategierna kan gå ut på att göra det svårare att spela, till exempel genom att avinstallera spel mellan gångerna eller att lägga undan tangentbordet.

Spelar uppemot 100 timmar i veckan

Mottagningen vänder sig till personer över 16 år. Hittills har ett 60-tal personer fått diagnosen hos dem, nästan uteslutande män. Medelåldern bland dem är 26 år.

– De spelar i genomsnitt 50 timmar i veckan, men i vissa fall uppemot 100 timmar. De kan ha stora problem med att komma till skolan eller till jobbet.

Vad är kriterierna för att få diagnosen datorspelsberoende? Se vilka punkter vår reporter uppfyllde i klippet nedan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
För att få diagnosen datorspelsberoende krävs att man uppfyller tre kriterier. Se hur det gick när vår reporter rannsakade sin egen tonårstid som frekvent datorspelare i klippet. Foto: Privat/Simon Krona

Datorspelsberoende – WHO:s definition

  • Försämrad kontroll över spelandet
  • Ökad prioritering av spelandet – sker på bekostnad av andra intressen och aktiviteter
  • Fortsättning eller eskalering av spelande trots negativa konsekvenser. Beteendemönstret är tillräckligt allvarligt för att resultera i betydande funktionsnedsättningar i personliga, familjemässiga, sociala, utbildningsmässiga, yrkesmässiga eller andra viktiga funktionsområden.

Problemen ska ha funnits i åtminstone ett år eller kortare tid om symptomen är allvarliga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.