Det hörs skratt bland killarna och personalen som äter bullar i köket. På HVB-hemmet någonstans i Sverige möter vi Juan, 17, som har hoppat av gängkriget. Han känner för första gången någonsin att någon bryr sig om honom.

– De tror inte på makt här, de tror på förändring.

Han har varit inblandad i en skottlossning där han friades för medhjälp, men fälldes för innehav av kokain. På kort tid snurrade han runt på flera HVB-hem där han kände att personalen inte var med ungdomarna, utan emot dem.

– Personalen garvade när några misslyckades, som de som pissade positivt på drogtest.

Knivar och droger

SVT:s granskning visar att många HVB-hem under året som gått fått kritik för problem med droger eller våld när unga som inte passat har placerats ihop - även hem inom Humana-koncernen.

Ny ”supermetod”

Nu bor Juan på ett av hemmen som testar en ny KBT-terapimetod för unga kriminella, B12. Humanas behandlingschef Bo Buhrman skapade manualen baserad på de KBT-metoder som visat sig fungera mot antisocialt beteende eller kriminalitet i utländska studier.

Humana finaniserar nu psykologen Simon Ezra som doktorand på Uppsala universitet om metoden.

– Vi jobbar med impulskontroll, med det sociala, att tolka beteenden som hotfulla till exempel, och med ungdomens nätverk.

Tror inte på hårdare tag

Här är man tveksamma till om HVB-hem ska ges ökade befogenheter att söka igenom rum och göra drogkontroller utan samtycke.

– Det är viktigt att bygga en allians med ungdomarna, säger Simon Ezra.

SVT: Men är det realistiskt att ha psykologer på varje hem och en krävande behandlingsform, när många HVB-hem inte ens klarar grundkraven från Ivo? 

– Det har visat sig i forskning i andra länder att det kan vara rent kontraproduktivt att bara placera dessa ungdomar tillsammans, utan någon behandling. Så vad är alternativet? undrar Simon Ezra.

Fotnot: av säkerhetsskäl har vi bytt ut killarnas namn.