Milton Friedman, mannen bakom teorin, tar emot ekonomipriset till Alfred Nobels minne 1976 Foto: TT

”Den naturliga arbetslösheten” – en omdiskuterad teori

Uppdaterad
Publicerad

Bakom synen på den svenska arbetslösheten hos ledande politiker ligger en teori som är minst sagt omdiskuterad.

1976 fick ekonomen Milton Friedman Sveriges Riksbanks pris till Alfred Nobels minne, det så kallade Nobelpriset i ekonomi.

Han fick det bland annat för sin forskning kring inflation och arbetslöshet och han skapade begreppet ”Den naturliga arbetslösheten”, eller Nairu – ett begrepp som också kallas jämviktsarbetslöshet.

Kontroversiellt

Priset var kontroversiellt och bland annat en rad svenska nationalekonomer och forskare protesterade mot utdelningen.

Teorin om den naturliga arbetslösheten går ut på att alla samhällen på sikt har en viss naturlig arbetslöshet.

Om arbetslösheten är för låg, det vill säga att utbudet av arbetslösa är litet på arbetsmarknaden, så förskjuts maktbalansen på arbetsmarknaden. Arbetarna kan kräva bland annat högre löner. Högre löner innebär att företagen får ökade kostnader och måste kompensera genom att höja sina priser. Men då vill arbetarna ha ännu högre löner och så stiger inflationen.

Maktbalans

Om det finns väldigt många arbetslösa på en arbetsmarknad så ändras maktbalansen åt andra hållet och då sjunker istället priset på arbetskraften. Lönerna kan hållas nere och inflationen går ned.

Enligt Milton Friedman finns det en eftersträvansvärd nivå på arbetslösheten där inflationen inte påverkas. Ett sorts jämviktstillstånd där arbetslösheten och inflationen är i balans.

Det betyder att försöker man sänka arbetslösheten under denna nivå, genom till exempel stora statliga satsningar, så kommer lönerna att stiga och inflationen automatiskt gå upp.

Enligt Konjunkturinstitutet ligger jämviktsarbetslösheten i dag på runt 6,8 procent. Riksbanken har ett spann men enligt riksbankschefen Stefan Ingves är jämviktsarbetslösheten i dag i den högre delen av spannet, det vill säga närmare sju procent.

Optimistisk

Regeringen har dock en lite mer optimistisk syn och har de senaste året uppskattat jämviktsarbetslöshetsnivån till cirka en procentenhet lägre.

Både regeringen och socialdemokraterna anser att de kan sänka jämviktsarbetslösheten. Till exempel har regeringens sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt a-kassa varit ett försök att sänka arbetslösheten utan att inflationen stiger, det vill säga just jämviktsnivån.

Men det har inte skett.

EU:s lägsta

Socialdemokraterna har som mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.  I dag har Österrike EU:s lägsta arbetslöshetsnivå med fem procent arbetslösa.

Enligt alliansregeringen och finansdepartementet kommer jämviktsarbetslösheten ligga på närmare sex procent de närmaste åren. Det betyder att det är det som är mininivån för hur lågt arbetslösheten får sjunka, enligt regeringen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer