Foto: SVT

Det här står på spel om Arktis

Uppdaterad
Publicerad

Vad gör vi vid en eventuell oljekatastrof? I dag samlas utrikesministrar från åtta länder runt Arktis för att besluta om en rad frågor som kan påverka framtiden för Nordpolen.

Dolt under istäcket finns gigantiska olje-, gas- och mineralfyndigheter, och dragkampen om detta arktiska ingenmansland har börjat. Ryssland placerade för några år sen en flagga på havets botten, flera andra länder har gjort liknande demonstrationer.

Arktiska rådet ska bland annat besluta om åtgärder vid en oljekatastrof, en fråga som blir allt mer aktuell när den tidigare oåtkomliga naturtillgångarna snart blir tillgängliga.

Arktismötet i Kiruna

Natur står mot ekonomi

Flera av länderna runt Arktis har redan inlett eller planerar provborrningar efter olja. Arktiska rådet skriver i morgon under ett avtal om regler för hur länder ska agera vid en oljekatastrof i den känsliga polarmiljön. Kritiker menar att det är helt fel sätt att lyfta frågan. Greenpeace anser att rådet borde ställa mycket tuffare krav, till exempel att man i förväg förbinder sig till att fullt ut stå för saneringskostnaderna och ekonomisk kompensation åt de drabbade vid en olycka. Rådet borde även överväga att helt förbjuda utvinning av olja, anser Greenpeace och får medhåll av Svante Björck, professor i kvartärgeologi, och tidigare medlem i svenska polarrådet. Mycket av hans forskning genomförs i arktisk miljö och han tycker att olja inte borde utvinnas alls i en så känslig natur.

– Principiellt är jag emot det. För det gör att vi bara förlänger perioden vi är beroende av fossila bränslen. Och jag har alltid varit emot att man vill utvinna olja och gas i Antarktis, för där har man så känsliga kuster. Jag menar att Arktis är lika känsligt.

Transportleden intressant för många länder

I takt med att Nordpolens isar krymper, öppnas helt nya transportleder, och i framtiden kan lastfartygen leta sig till Asien längs Norra ishavet. Hur denna nya farled får utnyttjas i framtiden avgör Internationella sjöfartsorganisationen IMO, men Arktiska rådet kan ha stort inflytande i frågan. Flera av de asiatiska länderna vill vara med och påverka, och Arktiska rådet har en lång lista med länder som ansökt om att få bli observatörer. Imorgon beslutar rådet vilka länder som ska få vara med och lyssna på Arktiska Rådets samtal i framtiden.

Rådet publicerar också tre rapporter imorgon, bland annat om Arktiska havets försurning, och den biologiska mångfalden men trots rekommendationer om åtgärder, kommer inga bindande avtal mellan länderna upprättas, kopplat till dessa dokument.

”Ska vara dyrt att utvinna olja och gas”

Som geolog och klimatforskare gav Svante Björck ofta råd till svenska regeringen. Han hoppas ändå att Sverige tillsammans med Danmark och Finland kan pressa övriga medlemsländer för att få till ett mycket hårt reglemente kring hur olje- och gasutvinning får gå till i Arktis.

– Det viktigaste att man har ett bra regelverk som gör att det blir dyrt att utvinna, och med en miljömässig säkerhet. Då kanske det skulle gå.

Det här är Arktiska rådet

Arktiska rådet (Arctic Council) är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringarna i de åtta arktiska länderna och sex organisationer för ursprungsfolk om den arktiska miljön, grundat år 1996.

Rådet möts en gång vartannat år. Mellan dessa mötena leds verksamheten av en ämbetsmannakommitté.

Rådet har sitt ursprung i Arctic Environmental Protection Strategy (AEPS), som signerades av länderna på finskt initiativ år 1991.

Arktiska rådet bildades på basis av 1996 års Ottawadeklaration. Verksamheten är inriktad på ”övergripande cirkumpolära frågor av betydelse för hela det arktiska området”. Sverige är ordförandeland 2011-13, i morgon lämnar vi över till Kanada.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Arktismötet i Kiruna

Mer i ämnet