Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Morgan Johansson (S), Annika Hirvonen (MP), Jonas Andersson (SD), Maria Malmer Stenergard (M) Foto: pressfoto/riksdagen

Det lärde sig politikerna efter flyktingkrisen 2015

Uppdaterad
Publicerad

Regler stramades åt och uppehållstillstånden blev tillfälliga – hösten 2015 tvärvände flyktingpolitiken i Sverige. Nu blickar partierna tillbaka och svarar själva på vilka slutsatser de drar av hösten 2015.

I slutet av hösten 2015 tvärvände den svenska flyktingpolitiken. Uppehållstillstånden blev tillfälliga i stället för permanenta och reglerna för anhöriginvandring stramades åt. 

En ny, tillfällig, flyktinglag infördes under sommaren 2016. Under nästa vår ska regeringen presentera förlag på hur framtidens politik ska se ut.   

Här svarar partierna själva på vilka slutsatser de dragit av hösten 2015:

Christina Höj Larsen, Vänsterpartiet: 

Att historiskt många människor sökte asyl i Sverige hösten 2015 minskar inte deras rätt till skydd. Det förändrar inte det faktum att trygghet genom permanenta uppehållstillstånd och rätt att leva med sin familj är centralt för en lyckad etablering. 2015 tydliggjorde att investeringar i samhället – och människorna i det – är nödvändiga för att göra samhället robustare och skapa trygghet och framtidstro för alla som bor här. När andra partier vill stänga dörren för människor på flykt, står Vänsterpartiet fast vid att Sverige ska ge skydd åt den som behöver det och att nyckeln till integration är trygghet och välfärd.

Hans Eklind, Kristdemokraterna:  

2015 visade att svenskar vill och kan hjälpa, men också att migrationspolitiken måste ta hänsyn till integrationsförmågan. Lösningen på den humanitära krisen i världen, som är större i dag än 2015, är inte att öppna Sveriges gränser. Kristdemokratisk politik handlar om att försöka göra största möjliga humanitära nytta. Insatser för att skapa bättre levnadsförhållanden i fattiga länder är vida mer effektivt än att lägga resurser på ett dyrt mottagande i Sverige. Därför prioriterar vi det humanitära biståndet och formulerar en stram migrationspolitik som ger oss själva chansen att ta itu med våra allvarliga integrationsproblem.

Jonny Cato, Centerpartiet: 

Vi ska inte tillbaka till den situation som rådde hösten 2015. Därför behöver Sverige en hållbar och långsiktig migrationslagstiftning med bred förankring i riksdagen som präglas av både medmänsklighet och ordning och reda. Vi ska prioritera de mest utsatta. Den som får stanna ges de bästa möjligheterna att integreras, till exempel genom rätten till familjeåterförening. Samtidigt måste ett avslag innebära att den som får avslag återvänder. Europas svårighet att gemensamt hantera flyktingkrisen har också visat hur angeläget det är att vi får till en bred överenskommelse på EU-nivå. Det är inte rimligt att ett fåtal länder får bära ett alltför stort ansvar.

Fredrik Malm, Liberalerna: 

Liberalernas slutsats är att Sverige inte kan ha ett väldigt generöst regelverk när länder runt omkring oss har mer restriktiva system. Sverige ska fortsatt ta emot invandrare, men det måste ligga på en nivå som vårt samhälle klarar av. Detta har Sverige misslyckats med. Allt för många nyanlända har fastnat i utanförskap och bidragsberoende.

Morgan Johansson, Socialdemokraterna: 

Den viktigaste slutsatsen är att ett enskilt land inte kan ha en lagstiftning som väsentligen avviker från övriga EU. Då gör man sig själv till en magnet och det kommer väsentligt många fler asylsökande till just det landet. Vi lade om politiken 2015; gränskontroller, id-kontroller och tillfälliga uppehållstillstånd. Det fick ner antalet asylsökande med nästan 90 procent. Hösten 2015 finns fortfarande i många politikers bakhuvuden. Det är viktigt att man inte underskattar riskerna att man blir ett land som hamnar vid sidan av alla andra.

Jonas Andersson, Sverigedemokraterna: 

Det visade sig att vi hade rätt. Den politik som Sverigedemokraterna har drivit och vuxit på under alla år visade sig i slutänden vara rätt. Volymer har stor betydelse, pull-faktorer har stor betydelse. Och det rörde sig inte om en flyktingkris, utan om en migrationskris. Många som kom var inte flyktingar utan ekonomiska migranter, som sökte sig en bättre framtid. Andra partier har anpassat sig efter vår politik. Alla partier är i dag mer sverigedemokratiska än vad de var 2015. 

Annika Hirvonen, Miljöpartiet: 

Hösten 2015 visade att vi behöver en större kapacitet att ta emot flyktingar. Det var ju civilsamhället och frivilliga som hjälpte många. Vi som samhälle behöver se till att vi har tillräckligt med bostäder och att vi snabbt kan bygga upp bostäder med bra kvalitet i sådana här situationer. Vi ska själva avgöra vilken flyktingpolitik vi vill ha i Sverige. Vill vi sänka oss till den nivån som finns i Ungern och Polen? Eller ska vi följa barnkonventionen och låta barn få växa upp med sina mammor och pappor? Jag tycker inte det ska vara en fråga för andra länder att avgöra.

Maria Malmer Stenergard, Moderaterna: 

Då gick det inte längre att blunda för att vi hade haft en alldeles för hög invandring under alldeles för lång tid, i kombination med en avsaknad av integrationspolitik. Därför har vi nu lagt om vår politik och säger att vi måste ha väldigt låga nivåer av invandring för att klara integrationen. Det är viktigt att man inte bara välkomnar människor över Sveriges gränser. Ska man vara verkligen human måste man låta människor få en chans att komma in i samhället. Det vi nu ser med dålig segregation, kriminalitet och utanförskap är en förlängning av flyktingkrisen och ska vi kunna åtgärda detta måste invandringen minska.

Se mer om hur den svenska flyktingpolitiken har förändrats i dokumentären ”Tvärvändningen” från 2017 på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer